IBS – orsak och hur du kan bli bättre

Ballongmage, smärta efter måltid, knip, gaser, förstoppning och diarré – allt detta är vanliga symtom vid IBS. För många innebär det ett dagligt lidande som påverkar både livskvalitet och välmående. Men det finns hopp. Genom att förstå vad som ligger bakom dina besvär – och ge kroppen rätt förutsättningar med hjälp av en antiinflammatorisk kost som AIP – kan du stötta läkningen av magen och i bästa fall bli helt symtomfri. I den här artikeln går vi igenom vad IBS är, vad som kan orsaka det – och hur du kan bli fri från dina IBS-besvär en gång för alla.

Innehållsförteckning:

1. Vad är IBS?

2. Skillnaderna på IBS och IBD

3. Vad är det som orsakar IBS?

4. Vad är FODMAP – och hur hänger det ihop med IBS och AIP?

5. Hur AIP kan hjälpa vid IBS

6. Tillskott och produkter som kan stötta läkningen vid IBS

7. Framgångshistorier

8. Kickstarta din AIP-resa vid IBS

Vad är IBS?

IBS står för Irritable Bowel Syndrome – eller irritabel tarm på svenska – och är ett samlingsnamn för en rad olika mag- och tarmbesvär som ofta pågår under lång tid. Det kan handla om skarp smärta, gasbildning, förstoppning som inte släpper, diarré som kommer och går, eller en uppsvälld mage som känns som en ballong. Ofta växlar symtomen mellan olika faser, och för vissa dominerar ett besvär, medan andra har en blandning av flera.

IBS innebär att tarmen inte fungerar som den ska – men utan att man hittar någon tydlig bakomliggande orsak vid medicinska undersökningar. Diagnosen baseras på en symtombild som är typisk, och ställs när andra sjukdomar har uteslutits, till exempel inflammatoriska tarmsjukdomar, celiaki eller cancer.

Besvären förvärras ofta i samband med måltider, vilket kan göra vardagen både begränsande och stressande. För många innebär IBS en ständig osäkerhet – man vet aldrig när magen ska reagera, och ibland kan det bli bråttom till toaletten direkt efter man har ätit.

Det är också vanligt att symtomen går i skov. Vissa perioder kan magen kännas relativt stabil, för att sedan krångla igen utan tydlig förklaring. Dessa svängningar kan pågå i flera månader eller år, och många upplever att deras IBS förvärras av stress, sömnbrist eller viss typ av mat – utan att alltid förstå exakt varför.

Skillnad på IBS och IBD

Det är lätt att blanda ihop IBS med IBD – men det är faktiskt två helt olika tillstånd. IBD står för Inflammatory Bowel Disease och omfattar inflammatoriska tarmsjukdomar som Crohns sjukdom och ulcerös kolit. Det är autoimmuna sjukdomar där immunförsvaret attackerar tarmens vävnad och orsakar kronisk, mätbar inflammation. IBD kan påvisas genom blodprov, avföringsprov eller koloskopi.

IBS däremot klassas inte som en autoimmun eller inflammatorisk sjukdom, utan som ett så kallat funktionellt mag-tarmsyndrom. Det innebär att tarmen fungerar sämre än normalt, men att man inte ser någon tydlig vävnadsskada vid provtagning eller undersökning. Symtomen är verkliga, men det finns inga synliga förändringar som förklarar dem.

Trots detta är det tydligt att IBS ofta hänger ihop med andra problem i kroppen. Många med IBS har till exempel låggradig inflammation i tarmen, störd tarmflora eller tecken på läckande tarm (ökad intestinal permeabilitet). Det är också vanligt att samtidigt ha hudbesvär, trötthet, ledvärk eller andra diffusa symtom, vilket tyder på att immunförsvaret ändå är påverkat.

En annan tydlig skillnad ligger i synen på behandling. Inom sjukvården inriktar man sig ofta på att dämpa symtomen med läkemedel – till exempel kramplösande medel, laxerande, stoppande eller i vissa fall antidepressiva preparat. Kosten nämns ibland, men är sällan en central del av behandlingen.

Inom funktionsmedicin och antiinflammatorisk kostrådgivning ser man istället kosten som en nyckel till att förstå och påverka grundorsaken. Genom att ta bort sådant som retar tarmen – och samtidigt tillföra läkande, näringstät mat – kan många uppleva en markant förbättring. I vår medlemsklubb har vi fått in över 150 berättelser från personer som blivit betydligt bättre eller helt symtomfria med hjälp av AIP-kosten. Och för många är det första gången de känner att de faktiskt har fått kontroll över sin hälsa igen.

Vad är det som orsakar IBS?

Orsaken bakom IBS varierar från person till person, och det finns ofta flera faktorer som samverkar. För vissa är det kosten som spelar störst roll, för andra är det stress, infektioner eller en rubbad tarmflora. Oavsett utlösande orsak handlar det i grunden om att tarmen hamnat i obalans – något som i sin tur kan trigga symtom som gaser, smärta, diarré eller förstoppning.

Här är fem vanliga bakomliggande orsaker till IBS – faktorer som vi ofta ser hos våra medlemmar och som du själv kan börja utforska:

1. Läckande tarm (ökad intestinal permeabilitet)

Vid läckande tarm har tarmslemhinnan skadats, vilket gör att mikroskopiska partiklar från maten, bakterier och toxiner kan läcka ut i blodet. Immunförsvaret reagerar då med inflammation som kan påverka både tarmen och andra delar av kroppen. Forskning har visat starka samband mellan läckande tarm och IBS, och bland våra medlemmar så har många upplevt en tydlig förbättring redan efter några veckor med den läkande AIP-kosten. Vill du läsa mer om läckande tarm så har vi skrivit en artikel om det HÄR.

2. SIBO – överväxt av bakterier i tunntarmen

SIBO står för Small Intestinal Bacterial Overgrowth, ett tillstånd där bakterier som normalt hör hemma i tjocktarmen istället förökar sig i tunntarmen. Det kan störa matsmältningen och ge symtom som uppblåsthet, gaser, smärta, diarré eller förstoppning – ofta strax efter måltid, särskilt efter kolhydratrik mat.

För att komma till rätta med SIBO krävs ofta ett individuellt upplägg i samråd med läkare eller funktionsmedicinsk terapeut. Behandlingen kombinerar vanligtvis kost, antimikrobiella medel och stöd för tarmens återhämtning – där en antiinflammatorisk och näringstät kost som AIP kan vara ett värdefullt komplement.

3. Candida eller annan svampöverväxt

Candida är en jästsvamp som naturligt förekommer i tarmen, men som kan leda till överväxt om immunförsvaret är nedsatt eller tarmfloran är ur balans. Candida trivs särskilt bra vid högt sockerintag, och bidrar både till läckande tarm och IBS-symtom som uppblåsthet, trötthet och sockersug. Om man misstänker candida är det klokt att inte bara utesluta socker och gluten, utan även dra ner på frukt, torkad frukt och naturlig sötma under de första veckorna med AIP-kosten. Vill du läsa mer om candida så har vi skrivit en artikel om det HÄR.

4. Födomämnesintoleranser

Många med IBS reagerar negativt på vissa livsmedel – ofta utan att vara medvetna om det. Det kan handla om exempelvis gluten, mjölkprodukter, ägg, nötter eller baljväxter – livsmedel som ofta triggar immunförsvaret vid läckande tarm. Det rör sig inte nödvändigtvis om allergier i medicinsk bemärkelse, utan snarare om immunrelaterade överkänslighetsreaktioner. När tarmen är i obalans så kan partiklar från dessa livsmedel trigga immunförsvaret och bidra till inflammation eller symtom i mag-tarmkanalen.

Genom AIP utesluter du de vanligaste reaktiva ämnena under en begränsad period, vilket ger kroppen möjlighet att återhämta sig i lugn och ro. Därefter återintroduceras livsmedel stegvis – ett i taget – för att du ska kunna identifiera vad just din kropp tolererar och vad som eventuellt fortsätter att orsaka besvär.

Det är ett kraftfullt verktyg för att få tydliga svar på vad som stör din tarm, och vad du faktiskt kan äta av utan att trigga symtom när kroppen väl fått läka.

5. Stress

Stress påverkar inte bara vårt psyke – utan också magen. Tarmen och hjärnan är direkt kopplade via det enteriska nervsystemet, ibland kallat kroppens ”andra hjärna”. När vi är stressade kan det slå direkt mot tarmens funktion och rytm. För vissa innebär det en överaktiv tarm som ger diarré eller knip. För andra stannar tarmen nästan av, vilket leder till förstoppning. Det är också vanligt att stress påverkar matsmältningen, tarmfloran och tarmslemhinnans barriärfunktion, vilket kan förvärra både läckande tarm och IBS-symtom.

Forskning visar att långvarig stress kan bidra till både läckande tarm och IBS-symtom, och att stresshantering därför är en viktig del av läkningsarbetet.

För många med IBS blir det också tydligt att vissa kolhydrater påverkar magen extra mycket – särskilt de som ingår i gruppen FODMAP. Men vad är egentligen FODMAP, och hur hänger det ihop med IBS och AIP? Det tittar vi närmare på i nästa avsnitt.

Vad är FODMAP – och hur hänger det ihop med IBS och AIP?

Du har kanske hört talas om FODMAP – ett samlingsnamn för vissa typer av kolhydrater som hos personer med IBS ofta orsakar besvär. FODMAP står för fermenterbara oligo, di-, monosackarider och polyoler – kolhydrater som antingen absorberas dåligt eller inte alls i tunntarmen, och som därför snabbt börjar jäsa i tjocktarmen. Det kan orsaka gaser, uppblåsthet, smärta eller förändrad avföring – särskilt om tarmen är i obalans.

För de flesta är FODMAPs helt ofarliga och hanteras utan problem. Men vid IBS är tarmen ofta extra känslig, tarmfloran förändrad eller tarmens rörelsemönster påverkat. I det läget kan fermenteringen av dessa kolhydrater skapa överdriven gasbildning och obehag.

Att tillfälligt minska mängden FODMAP-rika livsmedel – som lök, vitlök, bönor och vissa frukter – kan därför ge symtomlindring. Inom vården används ofta ett så kallat låg-FODMAP-upplägg som en första åtgärd vid IBS.

Men även om det kan hjälpa på kort sikt, så behandlar det inte de bakomliggande orsakerna – som exempelvis läckande tarm, låggradig inflammation eller mikrobiell obalans. Det är därför mer av en symtomlindrande strategi än ett verktyg för långsiktig läkning.

I vårt kickstartprogram för IBS har vi därför valt att också utesluta många FODMAP-rika livsmedel – inte för att följa en strikt låg-FODMAP-kosthållning, utan för att lugna magen under den inledande fasen. Samtidigt fokuserar vi på att återställa tarmhälsan med hjälp av den antiinflammatoriska och näringstäta AIP-kosten.

När magen stabiliserats kan många börja återintroducera livsmedel – inklusive vissa FODMAPs – ett i taget. Målet är inte att undvika dem för alltid, utan att hitta vad just du tål och vad du eventuellt behöver utesluta under en längre tid.

Hur AIP kan hjälpa vid IBS

Om du vill komma till rätta med IBS på djupet behöver du mer än bara symtomlindring. Du behöver hjälpa kroppen att läka – och det är precis det som den läkande AIP-kosten är utformad för att göra.

AIP är en antiinflammatorisk kosthållning som eliminerar livsmedel som kan irritera tarmen, trigga immunförsvaret eller påverka tarmfloran negativt. Samtidigt tillförs mat som är rik på vitaminer, mineraler, antioxidanter, aminosyror och hälsosamma fetter – allt kroppen behöver för att bygga upp sig själv på nytt.

Vad du tar bort – för att lugna tarmen:

Under AIP utesluts en rad livsmedel som kan bidra till läckande tarm, inflammation eller överväxt av bakterier och jästsvamp. Dessa inkluderar:

• Gluten och spannmål
• Mejeriprodukter
• Ägg
• Baljväxter (som bönor och jordnötter)
• Nötter och frön
• Nattskatteväxter (som potatis, tomat, paprika och aubergine)
• Socker, alkohol, kaffe och processad mat
• Tillsatser och raffinerade oljor

Att ta bort dessa ämnen ger tarmen möjlighet att återhämta sig utan att ständigt utsättas för irritation eller immunpåslag.

Vad du tillför – för att stötta läkningen

För att kroppen ska kunna reparera en skadad tarmslemhinna och återfå balans i tarmfloran är det särskilt värdefullt att tillföra:

• Näringstät mat som grönsaker, rotfrukter, fet fisk, örter m.m.
• Kollagen (via benbuljong eller tillskott) som stödjer slemhinnans uppbyggnad
• Goda fetter som kokosolja, olivolja och avokado
• Probiotika och prebiotiska kostfibrer
• Matsmältningsenzymer, vid behov
• Tillskott av näringsämnen som zink, selen, magnesium, omega-3, B-vitaminkomplex och D-vitamin – ämnen som ofta är låga vid IBS och läckande tarm

AIP är inte tänkt som en kosthållning du ska följa för alltid. Det är en tillfällig elimineringskost – vanligtvis mellan 4-12 veckor, och ibland längre – där kroppen får möjlighet att läka i lugn och ro. Därefter kan du successivt återintroducera livsmedel, ett i taget, och observera hur just du reagerar.

Just denna struktur – att först ta bort och sedan stegvis återföra – är det som gör AIP till ett av de mest kraftfulla verktygen vi känner till för att läka tarmen och få tydliga svar på vad just din kropp mår bra av.

Om du vill ha hjälp att komma igång på ett enkelt och tryggt sätt så finns nu vårt Kickstartprogram för IBS – ett färdigt 4-veckors upplägg med AIP-kost, särskilt framtaget för dig som har IBS. Du får dag-för-dag-guider, inköpslistor, färdiga menyer och recept anpassade för en känslig mage.

 

👉 Läs mer här.

Tillskott och produkter som kan stötta läkningen vid IBS

Vid IBS är det vanligt med brist på matsmältningsenzymer, obalans i tarmfloran och nedsatt förmåga att ta upp näring. Då kan vissa kosttillskott fungera som ett värdefullt stöd – särskilt under tiden du stöttar läkningen med hjälp av AIP-kosten.

Vi rekommenderar att du, om möjligt, kontrollerar dina näringsnivåer – till exempel genom blodprov – så att du vet vad just din kropp behöver fylla på med. Då blir tillskotten både mer träffsäkra och effektiva.

Här är några av de vanligaste tillskotten som kan hjälpa magen att fungera bättre och påskynda läkningsprocessen:

Matsmältningsenzym (klicka här för tips på märken vi rekommenderar)

Vid IBS fungerar matsmältningen ofta inte optimalt. Det kan göra det svårt för kroppen att bryta ner och ta upp näring, vilket i sin tur kan leda till symtom som uppblåsthet, gaser, trög mage och trötthet efter måltid. Matsmältningsenzymer kan här hjälpa till att bryta ner proteiner (via enzymet proteas), fett (via lipas) och kolhydrater (via amylas).

Eftersom det är svårt att veta exakt vilka enzym man har brist på, är ett brett enzymkomplex ofta att föredra. Många upplever positiv effekt redan inom några dagar – med mindre svullen mage, bättre avföring och ökad energi efter måltider.

Probiotika (märken vi rekommenderar)

Vid IBS är det mycket vanligt med obalans i tarmfloran – även kallat dysbios. Det innebär att de goda bakterierna är för få eller för svaga i förhållande till de mer opportunistiska arterna. Detta kan påverka både matsmältning, immunförsvar och inflammation i kroppen.

Att tillföra probiotika – alltså goda bakterier i form av tillskott – kan därför vara ett viktigt stöd under din AIP-resa. Många märker förbättring i både magfunktion och allmänt mående när balansen i mikrobiomet börjar återställas. Välj helst ett probiotikatillskott utan prebiotiska fibrer som inulin eller FOS, eftersom dessa kan vara FODMAP-rika och ge obehag i början av läkningsprocessen. Tillskott med bara bakteriestammar är ofta mer skonsamma för känsliga magar.

Kollagen (märken vi rekommenderar)

Kollagen är ett strukturbildande protein som är särskilt rikt på aminosyrorna glycin, prolin och glutamin – ämnen som kroppen använder för att bygga upp och reparera slemhinnor, inklusive tarmslemhinnan.

Om du har läckande tarm eller återkommande inflammation i tarmen kan kollagenpulver vara ett kraftfullt stöd för läkningen. Det hjälper till att stärka tarmens barrirärfunktion, lugna irriterande slemhinnor och stötta återbyggnaden av vävnad.

En vanlig dos är 1-2 matskedar per dag, som med fördel blandas i varm dryck, smoothie eller gröt. För bästa effekt rekommenderar vi att du väljer ett kollagen av hög kvalitet – gärna från gräsbetande djur eller vildfångad fisk, och som är fritt från tillsatser.

Omega-3 (märken vi rekommenderar)

Omega-3 är en av de mest kraftfulla antiinflammatoriska fettsyrorna vi känner till. Den hjälper till att dämpa inflammation i tarmen, stödja immunförsvaret och förbättra cellfunktion i tarmens slemhinna. Omega-3 är också avgörande för hjärnan, nervsystemet och hormonbalansen – funktioner som ofta är påverkade vid IBS.

Många får i sig för lite omega-3 via kosten, särskilt om man inte äter fet fisk som makrill, sill eller lax flera gånger i veckan. Ett tillskott med högkvalitativ fiskolja eller algolja kan därför vara ett värdefullt komplement – särskilt i början av din läkningsresa med AIP.

Framgångshistorier

Att leva med IBS kan kännas både hopplöst och ensamt – särskilt när man har provat ”allt” utan att bli bättre. Men vi vill att du ska veta att det finns en väg framåt. Många av våra medlemmar har gått från dagliga magbesvär till ett liv i balans, med hjälp av antiinflammatorisk kost som AIP.

Här är några berättelser från våra medlemmar:

Angelica: ’Jag har blivit helt fri från min IBS’

Emelie: ’Jag har fått sådan livskvalitét och mår så mycket bättre idag’

Annika: ’Magen sköter sig bättre och jag upplever att den är lugnare.’

Vi har idag fått in över 150 berättelser från medlemmar med IBS som följt AIP-upplägget. För vissa skedde förbättringen redan efter ett par veckor, för andra tog det några månader eller mer. Men den gemensamma nämnaren är att de började lyssna på sin kropp, uteslöt det som störde, och gav kroppen rätt förutsättningar att läka.

Kickstarta din AIP-resa vid IBS

För att göra det enklare för dig att börja läka magen har vi tagit fram ett komplett kickstartprogram särskilt anpassat för dig med IBS. Programmet bygger helt på den antiinflammatoriska AIP-kosten och är utformat för att minska symtom, lugna tarmen och stötta kroppens naturliga läkningsförmåga.

Du får bland annat ta del av:

• Färdiga menyer för fyra veckor
• Recept anpassade för en känslig IBS-mage
• Måltider som även tar hänsyn till vanliga FODMAP-känsligheter
• Tydliga dag-för-dag-guider
• Inköpslistor och praktiska tips

Det här är ett tryggt och strukturerat sätt att komma igång – oavsett om du är helt ny på AIP eller vill göra en nystart med magen i fokus. Allt detta ingår i vårt medlemskap, och du är varmt välkommen att starta en provperiod för att se om det passar dig.

👉 Läs mer om kickstartprogrammet här.

Källhänvisning:

1. Myers, A. The Autoimmune Solution. Amy Myers MD är en internationellt erkänd läkare inom funktionsmedicin och specialiserad på autoimmuna sjukdomar, matsmältningsproblem och tarmhälsa. Hennes arbete har hjälpt tusentals människor att återfå balansen via kost och livsstil.
2. Ghoshal, U. C., et al. (2000). Irritable bowel syndrome: The role of small intestinal bacterial overgrowth. Indian J Gastroenterol, 19(1): 2–6. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/11151884/
3. Fasano, A. (2012). Leaky gut and autoimmune diseases. Clinical Reviews in Allergy & Immunology, 42(1): 71–78. https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC3492677/