• Om gluten och varför det orsakar sjukdom

     

    Vad är gluten och hur påverkar det vår hälsa? Varför kan det vara bra att utesluta gluten även om du inte fått diagnosen celiaki? Hur hänger gluten ihop med autoimmun sjukdom och hur bra är egentligen glutenfria produkter? Vi reder ut alla frågetecken i denna artikel.

     

     

    Innehållsförteckning:

    1. Vad är gluten?

    2. Gluten historiskt

    3. Hur gluten orsakar sjukdom

    4. Glutenkänslighet är vanligt

    5. Självtest enklast och billigast

    6. Hur är det med glutenfritt?

    7. Gluten och tarmfloran

    8. Viktigt att läka läckande tarm

     

     

     

     

    Vad är gluten?

    Vi börjar med den mest grundläggande frågan; vad är gluten? Gluten är ett växtprotein som finns i våra vanligaste spannmål: vete, råg och korn. Havre är dock glutenfritt av naturen då det innehåller en annan sort protein. Men pga av att havre både odlas och skördas tillsammans med andra spannmål, och därmed blir lite uppblandat med dessa, är havre inte heller klassad som glutenfri. De glutenfria havregrynen man kan köpa i butik har således odlats under skyddade former utan kontaminering med andra spannmål.

     

    Själva ordet gluten kommer från latinet och betyder klister eller lim. Detta beskriver ganska bra dess egenskaper. När man bakar med gluten bildas långa klistriga trådar som speciellt syns när degen jäser. Gluten bidrar också till att bröd och bakverk blir fluffiga och håller ihop. För att maxa egenskaperna använder många bagerier mjöl med extra gluten, som till exempel Specialmjöl. Vårt moderna vete innehåller också långt mycket mer gluten än ur-vetet genom förädling som skett under flera hundratals år. Gluten förekommer även i varianter och korsningar av vete, råg och korn – bland annat spelt, dinkel och rågvete.

     

    Glutenfria bröd däremot saknar denna klistriga egenskap och det är därför som dessa bröd och bakverk ofta känns mer kompakta och smuliga.

     

    Det finns gluten i mängder av produkter som du kanske inte ens skulle kunna ana innehöll gluten; rostad lök, japansk soja, viss choklad, Pringels chips, ostkaka, misosoppa, hamburgare, falafel, blodkorv, kroppkakor och mycket annat. Sedan har vi ju de mer självklara produkterna som innehåller gluten utöver bakverk, som öl, pasta, nudlar, våfflor och panerade maträtter. Gluten används också som en form av stabilisator och kan hittas i produkter som senap och dressingar och liknande.

     

    2. Gluten historiskt

    ”Men vi har ju ätit gluten i alla tider?” Denna mening hör man ofta som ett sorts försvar mot att vi skulle kunna äta gluten utan några problem. Faktum är att vi 1: inte alls alltid ätit gluten och 2: bara för att vi ätit det länge betyder det inte att det varit bra för oss, tvärtom!

     

    Här beskriver Jonas Bergqvist problematiken (länk till hela artikeln längst ner):

    ”Ur ett evolutionsmedicinskt perspektiv bör vi människor undvika spannmål i alla dess former. Spannmål blev basföda för oss människor för ungefär 10 000 år sedan då människan på flera platser oberoende av varandra runt dagens Mellanöstern lärde sig bruka jorden för att framställa spannmål i större skala.

     

    I ett evolutionärt perspektiv är 10 000 år en kort tid utan möjlighet för en genetisk anpassning att äga rum. Före jordbruket tros människan endast ha ätit vilda sorter av spannmål, exempelvis vildhavre och vildris, men den konsumtionen kan inte jämföras med dagens – varken i mängd eller kvalitet.

     

    Resultatet av omställningen från jägare-samlare-tillvaron till jordbruket ökade säkert chanserna till överlevnad då energiintaget kunde säkras men resultatet tros också ha inneburit en sämre hälsa. Exempelvis finns arkeologiska studier som visar att människan i samband med denna omställning blev utsatt för infektioner i större utsträckning, började få karies, och sämre tillväxt av skelettet.

     

    Idag har vi västerlänningar fortfarande en spannmålsbaserad kost. Men vår moderna kost är uppblandad med andra livsmedel och den utgör en pusselbit i ett modernt samhälle där majoriteten av spannmålets effekter maskeras effektivt. Dessutom har vi många andra riskfaktorer för sjukdom i vår miljö så uppkomna ohälsoprocesser över tid kan vi inte alltid tydligt härleda till en enstaka riskfaktor. Men effekterna av ett massivt spannmålsintag finns där höljt i dunklet – inflammatoriska processer av spannmålsproteiner, karies och hormonella obalanser av den koncentrerade stärkelsen och näringsbrister av spannmålets innehåll. Och synar vi spannmålen i sömmarna ses tydligt att dessa negativa hälsoeffekter accelereras genom spannmålens raffinering samt att vi människor samtidigt blivit känsligare av en i övrigt dålig kosthållning.”

     

    Våra gener är de samma

     

    Vi har alltså ätit gluten i flera tusentals år. Men våra gener har inte förändrats så att vi har blivit mer toleranta mot gluten – som i fallet med laktos där vi i Skandinavien har utvecklat en högre tolerans mot mjölksockret laktos och därför kan konsumera mejeriprodukter i högre utsträckning än i andra delar av världen.

     

    När det gäller glutenprotein så saknar vi människor (och har alltid gjort) det enzym i magen som bryter ner gluten i enskilda aminosyror. Och det är på grund av detta som man tror att problem kan uppstå. När det omsmälta glutenproteinet ligger kvar i tarmen kan ett annat protein bildas som heter zonulin. Zonulinet bidrar i sin tur genom en mycket komplicerad process att tarmslemhinnan luckras upp så att det blir små hål ut mot blodomloppet.

    Genom dessa hål kan sedan gluten och andra mikroorganismer som virus, gifter, tillsatser, bakterier och svamp ta sig ut i blodet och orsaka immunrelaterade sjukdomar. Fenomenet kallas i dagligt tal för läckande tarm. Och det är här vi hittar den stora orsaken till varför gluten orsakar sjukdom!

     

     

    3. Hur gluten orsakar sjukdom

    Hela proteiner och giftiga ämnen ska inte finnas i blodomloppet vilket gör att immunförsvaret drar igång och börjar bomba hejvilt inne i kroppen med inflammationer som följd. Gluten kan därigenom bidra till autoimmun sjukdom, hudproblem, astma och allergier, rosacea, acne och ledvärk. De djur som däremot har enzym som kan bryta ner gluten är gnagare som råttor, möss, hamstrar, ekorrar, marsvin och mullvader.

     

    Glutenintolerans, den autoimmuna sjukdomen celiaki, mäts genom förekomsten av antikroppar mot transglutaminas (tTG) i blodet och orsakar bland annat inflammation i tunntarmen. Den utlöses av gluten i de klassiska spannmålen vete, råg och korn.

     

    En studie som den italienske forskaren Alessio Fasano gjort visar att celiaki är mycket vanligare än man tidigare trott. Detta beror på att människor går omkring med andra problem än just magproblem och kopplar det inte till just gluten. Det kan vara allt från migrän, depression, ledvärk, hudproblem, infertilitet med mera. Bara en av åtta har de typiska magproblemen.

     

     

    4. Glutenkänslighet är vanligt

    Sedan finns det också ett begrepp som kallas för ”veteallergi”. Veteallergi är en tydlig allergisk IgE-medierad reaktion mot andra proteinstrukturer än gluten i vetet. Det finns uppemot 21 olika proteiner som kan kopplas till en allergisk reaktion hos människor.

    I en annan studie där man tittat på en bredare glutenkänslighet har Alessio Fasanos forskargrupp kikat på de symptom som kan kopplas ihop med vete, råg och korn men som inte dyker upp i de vanliga provtagningarna för celiaki.

     

    Detta kallas för Non Celiac Gluten Sensitivity, NCGS. Många av de som går till doktorn och får veta att de inte har celiaki blir därför ändå symtomfria när de utesluter gluten.

     

    Exakt vad man är känslig för här kan variera. Man kan även korsreagera med andra spannmål än glutenspannmål vilket gör det extra klurigt. Detta kan till exempel vara havre, ris, majs, quinoa, teff och hirs. När man äter autoimmun kost utesluter man därför ALLA spannmål och spannmålsliknande växter för att inte riskera korsreaktion.

     

     

    5. Självtest enklast och billigast

    Denna kunskap är bra att använda som argument när någon frågar varför man äter glutenfritt trots att man inte har celiaki. Negativa tester inom sjukvården betyder ibland ingenting eftersom man inte testar om man är allergisk eller känslig mot samtliga proteiner som ingår i spannmål utan bara ett fåtal.

     

    Summa summarum: Mår du bättre när du utesluter spannmål kan du alltså istället lida av känslighet mot något annat än just gluten. Då mår du bra av glutenfritt eftersom det är utan vete, råg, korn och havre – och allt vad dessa spannmål innehåller.

     

    Så istället för att vända sig till sjukvården och göra tester som egentligen inte alls är fullständiga kan du enkelt göra ett självtest. Sluta att äta spannmål och ät istället en autoimmun kost i 4 -6 veckor och känn efter. Är dina symptom borta eller på väg bort men sedan återvänder snabbt igen när du börjar äta gluten igen så kan du dra slutsatsen själv: Du mår bättre utan gluten.

     

    6. Hur är det med glutenfritt?

    Tyvärr så innehåller glutenfria produkter mängder av tillsatser och ofta mycket socker. De är därför inte att rekommendera, mer än i värsta nödfall. Glutenfritt ingår heller inte i autoimmun kost då det finns mängder av andra spannmål som kan korsreagera med gluten (majsmjöl, sojamjöl, quinoamjöl, rismjöl etc). Så under elimineringstiden vid AIP är det ett strikt nej för glutenfritt.

     

    När man återintroducerar senare kan man däremot prova att äta glutenfria produkter som är av mycket bra kvalitet. Till exempel fröknäcke och en del nya sorters ersättning för pasta som t ex risnudlar.

     

    7. Gluten och tarmfloran

    Våra goda bakterier som finns i tarmen ingår i vårt immunförsvar. Immuncellerna och bakterierna sparrar varandra och gör immunförsvaret starkt.

     

    Vid en läckande tarm rubbas den viktiga bakteriefloran i tarmen (dysbios) och tillåter att farliga bakterier kan växa till sig fritt. Vid dysbios kan även svamp som candida växa snabbt och bilda överväxt. (Läs mer om candida här)

     

    Genom att vi äter gluten, socker, giftiga tillsatser och ohälsosam kost som driver på inflammation så slutar aldrig detta kretslopp. Vi går omkring med en läckande tarm som aldrig läker.

     

    När immunförsvaret nu istället ger sig på de främmande ämnena i blodet så slår det också brett. Det angriper till exempel sköldkörteln och orsakar hashimotos eller huden vid psoriasis eller flera leder vid reumatoid artrit RA och så vidare. Beroende på var attacken sker så heter sjukdomarna olika saker men de är samtliga autoimmuna sjukdomar.

     

    När immunförsvaret är fullt upptaget med att attackera fienden i blodet kommer de goda bakterierna i tarmen i andra hand. Immunförsvaret påverkas då genom att blir svagare och man blir lättare sjuk. Dessutom vet man idag att en autoimmun reaktion i kroppen ofta leder till en annan.

     

    Därför är det av största vikt att bygga upp en bra tarmflora samtidigt som du utesluter gluten och tillför kroppen extra näring. Först då kan du ge du ditt immunförvar en ärlig chans att återhämta sig.

     

     

    8. Viktigt att läka läckande tarm

    Ämnen och partiklar som läcker ut i blodet blir färre automatiskt genom att du läker en läckande tarm. Tarmslemhinnans celler ombildas dessutom snabbt – på fyra fem dagar har du en helt ny slemhinna. Beroende på hur mycket tarmen är inflammerad och på hur många pågående inflammationer och autoimmuna tillstånd som råder i kroppen tar det olika lång tid innan du blir av med dina symptom. Men man räknar med minst 4 veckor och upp till 12 veckor. (Läs mer om autoimmun kost här). Tillför du dessutom probiotika och prebiotika (mat till dina goda bakterier) så ger du tarmen en bra hjälp på vägen.

     

     

    När du bestämt dig för att börja med autoimmun kost kan det vara väldigt bra att ingå i en gemenskap där man kan få råd, tips och stöd. I vår medlemsklubb ligger fokus på att stötta medlemmarna kring kost och tillfrisknande. Vi har en unik egen FB-grupp där vi ger enklare kostrådgivning plus att du får mängder av fakta och tillgång till veckomenyer med inköpslistor, AIP-skola med mera.

     

    BLI MEDLEM – 14 DAGAR GRATIS

     

    Lycka till!

    Cecilia Nisbet Nilsson. Lc kostrådgivare och hälsokonsult.

     

    Källor:

     

    http://www.jonasbergqvist.se/gluten-och-spannmal

    Alessio Fasano, M.D., Mucosal Biology Research Center, University of Maryland School of Medicine, Zonulin, regulation of tight junctions, and autoimmune diseases

    Elli L, Branchi F, Tomba C, Villalta D, Norsa L, Ferretti F, Roncoroni L, Bardella MT. Diagnosis of gluten related disorders: Celiac disease, wheat allergy and non-celiac gluten sensitivity. World J Gastroenterol. 2015 Jun 21;21(23):7110-9.

    http://ladenberg.se/2016/05/19/varfor-mar-sa-manga-daligt-av-gluten/

    https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3384703/
    The autoimmune solution, Dr Amy Myers

    http://www.lakartidningen.se/Klinik-och-vetenskap/Klinisk-oversikt/2014/03/Celiaki-ar-en-vanlig-sjukdom-som-ar-latt-att-missa/
    http://www.gastrojournal.org/article/S0016-5085(09)00523-X/abstract
    http://www.beyondceliac.org/celiac-disease/

    Kategorier:
    Taggar:

    Kommentarer

    avatar
    1 Kommentarstråd
    0 Svar till kommentarstråd
    0 Följare
     
    Kommentar med flest reaktioner
    Populäraste kommentarstråden
    1 Kommentarens författare
    Petra Nyligen kommenterat av
    Petra
    Petra

    Vilken jättebra sammanfattning Cecilia!!!

    Kram