Gluten – varför orsakar det sjukdom?

Vad är gluten och hur påverkar det vår hälsa? Varför kan det vara bra att utesluta gluten även om du inte har fått diagnosen celiaki? Och hur kommer det sig att gluten kan vara en stor bidragande faktor till utvecklingen av autoimmuna sjukdomar, allergier och kroniska inflammationer? Vi reder ut alla frågetecken i denna artikel. Du får även tips på ett självtest som du kan göra och hur du kan tänka kring glutenfria produkter.

Innehållsförteckning:

1. Vad är gluten?

2. Gluten historiskt

3. Hur gluten orsakar sjukdom

4. Glutenkänslighet är vanligt

5. Självtest enklast och billigast

6. Hur är det med glutenfritt?

7. Gluten och tarmfloran

8. Viktigt att läka läckande tarm

1. Vad är gluten?

Vi börjar med den mest grundläggande frågan; vad är gluten? Gluten är ett samlingsnamn för olika proteiner, exempelvis gladiner och gluteiner, som finns i våra vanligaste spannmål: vete, råg och korn.

Havre är dock av naturen glutenfritt, eftersom det innehåller en annan sort protein. Men på grund av att havre både odlas och skördas tillsammans med andra spannmål, och därmed blir lite uppblandat med dessa, är havre inte heller klassad som glutenfri. De glutenfria havregrynen man kan köpa i butik har således odlats under skyddade former utan kontaminering med andra spannmål.

Själva ordet gluten kommer från latinet och betyder klister eller lim. Detta beskriver ganska bra dess egenskaper. När man bakar med gluten bildas långa klistriga trådar som speciellt syns när degen jäser. Gluten bidrar också till att bröd och bakverk blir fluffiga och håller ihop. För att maxa egenskaperna använder många bagerier mjöl med extra gluten, exempelvis specialmjöl. Vårt moderna vete innehåller också avsevärt mer gluten än ur-vetet på grund av förädling som skett under flera hundra år. Gluten förekommer även i olika varianter och korsningar av vete, råg och korn – bland annat spelt, dinkel och rågvete.

Glutenfria bröd däremot saknar denna klistriga egenskap och det är därför som dessa bröd och bakverk ofta känns mer kompakta och smuliga.

Det finns gluten i mängder av produkter som du kanske inte ens skulle kunna ana innehöll gluten; rostad lök, japansk soja, viss choklad, Pringels chips, ostkaka, misosoppa, hamburgare, falafel, blodkorv, kroppkakor och mycket annat. Sedan har vi ju de mer självklara produkterna som innehåller gluten utöver bakverk, som öl, pasta, nudlar, våfflor och panerade maträtter. Gluten används också som en form av stabilisator och kan hittas i produkter som senap och dressingar och liknande. Läs mer om glutenfria produkter och hur man ska tänka kring det här.

2. Gluten historiskt

”Men vi har ju ätit gluten i alla tider?” Denna mening hör man ofta som ett slags försvar för att vi skulle kunna äta gluten utan några problem. Faktum är att vi 1) inte alls alltid ätit gluten och 2) bara för att vi ätit det länge innebär det inte att det varit bra för oss, tvärtom!

Spannmål introducerades i större mängder för ungefär 10 000 år sedan här i Norden. Ur ett evolutionsmedicinskt perspektiv är detta inte någon lång tid alls i jämförelse med att människan var ”fulländad” och klar för cirka 200 000 år sedan. Våra gener har sedan dess inte förändrats nämnvärt, och inte heller våra matsmätningsorgan.

Våra gener är desamma

Vi har alltså ätit gluten i flera tusen år, men våra gener har inte förändrats så att vi har blivit mer toleranta mot gluten – till skillnad från fallet med laktos, där vi i Skandinavien har utvecklat en högre tolerans mot mjölksockret laktos och därför kan konsumera mejeriprodukter i högre utsträckning än i andra delar av världen.

När det gäller glutenprotein saknar vi människor det enzym som bryter ner gluten till enskilda aminosyror. Och det är på grund av detta som man tror att problem kan uppstå. När det osmälta glutenproteinet ligger kvar i tarmen kan ett annat protein bildas som heter zonulin. Zonulinet bidrar genom en mycket komplicerad process till att tarmslemhinnan luckras upp så att det bildas små hål ut mot blodomloppet. Genom dessa hål kan sedan gluten och andra mikroorganismer som virus, gifter, tillsatser, bakterier och svampar ta sig ut i blodet och orsaka immunrelaterade sjukdomar. Fenomenet kallas i dagligt tal för läckande tarm. Och det är här vi hittar den stora orsaken till varför gluten kan orsaka sjukdom.

3. Hur gluten kan orsaka sjukdom

Hela proteiner och giftiga ämnen bör inte finnas i blodomloppet. När de gör det kan immunförsvaret aktiveras och börja attackera kroppens egna vävnander, vilket leder till inflammationer som följd. Gluten kan därigenom bidra till autoimmun sjukdom, hudproblem, astma och allergier, rosacea, acne och ledvärk. Varför en del får problem och inte andra beror också på våra gener. Om man har anlag för autoimmun sjukdom i släkten, kan denna aktiveras om immunförsvaret kontinuerligt utsätts för provokationer.

Även om vi människor inte kan bryta ner gluten så finns det djur som kan det. Det finns gnagare som, enligt evolutionen, har anpassat sig till att äta spannmål i större mängder.

Vid den autoimmuna sjukdomen celiaki mäts förekomsten av antikroppar mot transglutaminas (tTG) i blodet. Denna glutenintolerans orsakar bland annat inflammation i tunntarmen, vilket leder till stort lidande. Sjukdomen utlöses av gluten i de klassiska spannmålen vete, råg och korn.

En studie av den italienske forskaren Alessio Fasano visar att glutenintolerans är mycket vanligare än man tidigare trott. Detta beror på att människor har andra problem än just magproblem och kopplar det ofta inte till gluten. Det kan vara allt från migrän, depression, ledvärk, hudproblem, infertilitet med mera. Bara en av åtta har de typiska magproblemen.

4. Glutenkänslighet är vanligt

Sedan finns det också ett begrepp som kallas för ”veteallergi”. Veteallergi är en tydlig allergisk IgE-medierad reaktion mot andra proteinstrukturer än gluten i vetet. Det finns uppemot 21 olika proteiner som kan kopplas till en allergisk reaktion hos människor.

I en annan studie, där man tittat på en bredare glutenkänslighet, har Alessio Fasanos forskargrupp undersökt de symptom som kan associeras med vete, råg och korn, men som inte upptäcks i de vanliga provtagningarna för celiaki.

Detta kallas för Non-Celiac Gluten Sensitivity (NCGS). Många av de som går till läkaren och får veta att de inte har celiaki, blir ändå symtomfria när de utesluter gluten.

Exakt vad man är känslig för här kan variera. Man kan också korsreagera med andra spannmål än de som innehåller gluten, vilket gör det extra komplicerat. Detta kan till exempel vara havre, ris, majs, quinoa, teff och hirs. När man äter läkande AIP-kost (autoimmun kost) utesluter man därför ALLA spannmål och spannmålsliknande växter för att inte riskera korsreaktioner.

5. Självtest enklast och billigast

Denna kunskap är bra att använda som argument när någon frågar varför man äter glutenfritt trots att man inte har celiaki. Negativa tester inom sjukvården betyder inte alltid att man inte är allergisk eller känslig. Detta beror på att testerna inte täcker alla proteiner i spannmål, utan endast ett fåtal.

Summa summarum: Om du mår bättre av att utesluta spannmål, kan det vara så att din känslighet beror på något annat protein än just gluten. Då mår du bra av glutenfritt eftersom det är utan vete, råg, korn och havre – och allt vad dessa spannmål innehåller.

Så istället för att förlita dig på sjukvårdens ofullständiga tester, kan du göra ett självtest. Sluta att äta spannmål och ät istället enligt en läkande AIP-kost i 4-6 veckor och känn efter. Om dina symtom försvinner eller minskar, men snabbt återkommer när du introducerar gluten i din kost igen, kan du själv dra slutsatsen att du mår bättre utan gluten.

6. Hur är det med glutenfria produkter?

Tyvärr innehåller glutenfria produkter ofta många tillsatser och mycket socker. Därför är de inte att rekommendera, annat än i de värsta nödfall. Glutenfria produkter ingår inte heller i en läkande AIP-kost eftersom det finns många andra spannmål som kan korsreagera med gluten, såsom majsmjöl, sojamjöl, quinoamjöl, rismjöl, med flera. Därför är det under elimineringstiden vid AIP ett strikt nej till glutenfria produkter.

När man senare återintroducerar andra livsmedel kan man dock prova att äta glutenfria produkter av mycket hög kvalitet. Exempel på detta är fröknäcke och vissa typer av ersättning till pasta, som till exempel risnudlar.

7. Gluten och tarmfloran

Våra goda bakterier som finns i tarmen ingår i vårt immunförsvar. Immuncellerna och bakterierna sparrar varandra och gör immunförsvaret starkare.

Vid en läckande tarm rubbas den viktiga bakteriefloran i tarmen (dysbios) som tillåter att farliga bakterier kan växa till sig fritt. Vid dysbios kan även svampar, som Candida, växa snabbt och bilda en överväxt. (Läs mer om Candida här)

Genom att vi äter gluten, socker, giftiga tillsatser och ohälsosam kost, som driver på inflammation, så slutar aldrig detta kretslopp. Vi går omkring med en läckande tarm som aldrig läker.

När immunförsvaret nu istället angriper de främmande ämnena i blodet, slår det också brett. Det kan till exempel attackera sköldkörteln och orsaka Hashimotos, huden vid psoriasis, eller flera leder vid reumatoid artrit (RA), och så vidare. Beroende på var attacken sker så får sjukdomarna olika namn, men de är alla autoimmuna sjukdomar.

När immunförsvaret är fullt upptaget med att attackera fienden i blodet kommer de goda bakterierna i tarmen i andra hand. Immunförsvaret påverkas då genom att blir svagare, och man blir lättare sjuk. Dessutom vet man idag att en autoimmun reaktion i kroppen ofta leder till en annan.

Därför är det av största vikt att bygga upp en bra tarmflora samtidigt som du utesluter gluten och tillför kroppen extra näring. Först då kan du ge du ditt immunförvar en ärlig chans att återhämta sig.

8. Viktigt att läka läckande tarm

Ämnen och partiklar som läcker ut i blodet minskar automatiskt när du läker en läckande tarm. Dessutom ombildas tarmslemhinnans celler snabbt – inom fyra till fem dagar har du en helt ny slemhinna. Beroende på graden av inflammation i tarmen och antalet pågående inflammationer och autoimmuna tillstånd i kroppen, varierar tiden det tar att bli av med symtomen. Vanligtvis tar det minst fyra veckor och upp till tolv veckor. (Läs mer om läkande AIP-kost (autoimmun kost) här). Genom att även tillföra probiotika och prebiotika (näring till dina goda bakterier), stödjer du tarmens läkningsprocess.

När du beslutat dig för att börja med den läkande AIP-kosten, kan det vara mycket fördelaktigt att vara en del av en gemenskap där du kan få råd, tips och stöd. I vår medlemsklubb ligger fokuset på att stödja medlemmarna med kost och tillfrisknande. Och som medlem får du tillgång till en mängd information, startprogram, veckomenyer med inköpslistor, med mera.

BLI MEDLEM – 14 DAGAR GRATIS

Lycka till!

Cecilia Nilsson. Lc kostrådgivare och hälsokonsult.

Källor:

https://www.halsaochfunktionsmedicin.se/kost/gluten-och-spannmal

Alessio Fasano, M.D., Mucosal Biology Research Center, University of Maryland School of Medicine, Zonulin, regulation of tight junctions, and autoimmune diseases

Elli L, Branchi F, Tomba C, Villalta D, Norsa L, Ferretti F, Roncoroni L, Bardella MT. Diagnosis of gluten related disorders: Celiac disease, wheat allergy and non-celiac gluten sensitivity. World J Gastroenterol. 2015 Jun 21;21(23):7110-9.

http://ladenberg.se/2016/05/19/varfor-mar-sa-manga-daligt-av-gluten/

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3384703/
The autoimmune solution, Dr Amy Myers

http://www.lakartidningen.se/Klinik-och-vetenskap/Klinisk-oversikt/2014/03/Celiaki-ar-en-vanlig-sjukdom-som-ar-latt-att-missa/
http://www.gastrojournal.org/article/S0016-5085(09)00523-X/abstract
http://www.beyondceliac.org/celiac-disease/