• Antiinflammatorisk kost – vägen till en god hälsa

    Vad är egentligen antiinflammatorisk kost? Vad säger forskningen? Och vad är det för skillnad mellan olika antiinflammatoriska kosthållningar? I den här artikeln får du svar på allt detta, och du får även reda på alla de fantastiska hälsofördelar som antiinflammatorisk kost för med sig.

     

    Längre ner i artikeln hittar du även en lista med 11 bra tips på hur du kan göra för att optimera din kost och få in bra antiinflammatoriska råvaror på din tallrik hela veckan.

     

    Vad är antiinflammatorisk kost?

    Att äta enligt en antiinflammatorisk kost innebär i huvudsak att du inkluderar hälsosamma och näringsrika livsmedel samtidigt som du tar bort inflammationsdrivande livsmedel från din kost. På så sätt hjälper du till att stötta ditt immunförsvar och stärka din tarmflora så att du på sikt kan uppnå en god helhetshälsa.

     

    Vanliga fördelar med kosten är att man blir av med kroniska inflammationer samt symtom vid autoimmuna sjukdomar, IBS och även allergiska reaktioner. Antiinflammatorisk kost hjälper även till att stärka hjärnan och stötta vårt hormonsystem. Vad vi äter och dricker är därmed ett av de viktigaste redskapen vi har för att påverka vår långsiktiga hälsa i rätt riktning.

     

    Vilka livsmedel räknas som antiinflammatoriska?

    När man avgör vilka livsmedel som är antiinflammatoriska tittar man närmare på mikronäringsämnena i varje enskild råvara; det vill säga mängden mineraler, vitaminer och antioxidanter. Dessutom ligger ett stort fokus på att förse kroppen med bra fettsyror som Omega-3.

     

    Du hittar mängder av antiinflammatoriska livsmedel i växtriket: grönsaker, frukter, bär, alger, svamp samt örter och kryddväxter som gurkmeja, persilja, vitlök och ingefära. Det finns även gott med antiinflammatoriska animalier som skaldjur, vildfångad fet fisk, kollagenpulver och inälvsmat.

     

    Men att äta antiinflammatoriskt innebär i lika stor utsträckning att man utesluter alla de livsmedel som är inflammatoriska. Vi går igenom vilka livsmedel dessa är längre ner i artikeln.

     

    Vad är inflammation?

    För att förstå den antiinflammatoriska kostens betydelse är det bra att först titta på vad som händer i kroppen när man får en inflammation eller lider av en kronisk inflammation.

     

    Ofta förknippas inflammation med något negativt, men en viss grad av inflammation är faktiskt nödvändigt för att immunförsvaret ska kunna reparera olika skador i vävnaderna. Vid en inflammation är det immunförsvarets vita blodkroppar – immuncellerna – som jobbar på högvarv. De avlägsnar skadade celler och förhindrar även att inflammationen sprider sig från en del av kroppen till en annan. Immunförsvaret hanterar även angrepp av virus och bakterier med hjälp av inflammation.

     

    En viss grad av inflammation uppstår alltså helt naturligt runt om i kroppen utan att vi ens märker av det. Det är immuncellerna som hjälper oss i det tysta. Vid inflammation, stress och skador produceras något som heter cytokiner. Detta är lite förenklat immunförsvarets egna signalsubstans. Cytokiner gör att man blir trött och öm samt ofta lite nedstämd vilket beror på att de motverkar produktionen av dopamin och serotonin vilket är två av våra välbefinnande hormoner.

     

    Kronisk inflammation

    Får inflammationen pågå under en längre tid kan immunförsvaret överaktiveras och producera för mycket cytokiner. Då kan detta leda till kronisk inflammation som yttrar sig som autoimmuna sjukdomar, artros, allergier och astma. Andra symtom på kronisk inflammation kan också vara extrem trötthet, depression och nedstämdhet.

     

    Kronisk inflammation behöver inte heller innebära någon direkt smärta, så man kan exempelvis ha en kroniskt inflammerad tarmslemhinna utan att det känns.

     

    Är du ständigt öm i kroppen och ofta har spänningshuvudvärk eller exempelvis ont i ett knä eller nacken är det också tecken på en låggradig kronisk inflammation. Kroppen tillverkar kortisol för att balansera inflammationerna men ibland räcker detta inte till. Det är då man får den medicinska formen kortison i form av tabletter, salva, sprej eller injektioner. Att ta detta brukar ofta lindra kronisk inflammation, men grundorsaken är inte angripen – det som orsakar kronisk inflammation.

     

    Vad orsakar kronisk inflammation?

    Forskning visar att det är en lång rad orsaker bakom kronisk inflammation och att det hänger ihop med både kost och livsstil.

     

    För att dämpa och slippa kronisk inflammation kan du börja med att undvika detta:

     

    • Socker
    • Växtoljor med Omega-6: solrosolja, rapsolja, margarin, sesamolja
    • Processade livsmedel med tillsatser
    • Spannmål med gluten
    • Alkohol
    • Rökning
    • Inaktivitet under längre perioder

     

    Kronisk inflammation är alltså något vi vill undvika. Eftersom kronisk inflammation uppstår vid samtliga former av autoimmun sjukdom så är det optimalt att äta en kost som dämpar dessa inflammationer och lugnar ner immunförsvaret så att det slutar att attackera den egna kroppens vävnader. Detta gör man effektivt genom att tillämpa den antiinflammatoriska kosten AIP, även kallat den autoimmuna kosten eller det autoimmuna protokollet, under minst 4-12 veckor. Du hittar en guide om hur du gör för att komma igång med AIP längst ner i artikeln.

     

    När immunförsvaret jobbar med att motarbeta inflammation behövs det alltså mängder av bränsle i form av antioxidanter, vitaminer och mineraler. Det är även här som kosten spelar en helt avgörande roll. Det du äter och dricker kan antingen driva på inflammation – eller motverka det.

     

    Så oavsett om man vill förebygga sjukdom eller hejda pågående inflammationer och autoimmuna sjukdomar så är det bra att fokusera på att äta en antiinflammatorisk kost.

     

    Olika typer av antiinflammatorisk kosthållning

    Det kan vara svårt att hitta rätt i denna djungel av olika kostupplägg. De varianter på antiinflammatorisk kost vi förespråkar är baserade på modern forskning kring mat och hälsa. Våra två huvudgrenar är paleolitisk kost (paleo) samt en utveckling av denna kost som kallas autoimmun kost, eller det autoimmuna protokollet (AIP).

     

    Både paleo och AIP är som sagt antiinflammatoriska och skillnaden mellan dessa upplägg är att paleo omfattar fler livsmedel och är en hälsosam kosthållning som är bra att äta genom hela livet, medan AIP i första hand är en elimineringskost där man under en viss tid utesluter specifika råvaror och livsmedel för att kroppen ska få chans att läka från kroniska inflammationer, autoimmuna sjukdomar och allergier. Efter att man börjat må bättre med hjälp av AIP-kosten kan man gå vidare till den bredare paleolitiska kosten, många väljer att äta en blandning där man varierar mellan AIP och paleokost.

     

    Kom igång med antiinflammatorisk kost

    Vill du ha hjälp att komma igång med den antiinflammatoriska AIP-kosten så har vi skapat två mycket populära startprogram som finns i vår medlemsklubb här på Swedish Paleo. Det första programmet är en långsam start med AIP och det andra är en kickstart med AIP.

     

    Den långsamma starten (klicka här för att komma dit) hjälper dig att i lugn och ro förbereda dig inför en start med läkande AIP-kost genom att du successivt tar bort och fasar in nya råvaror varje vecka. Syftet med programmet är att du ska minimera eventuella omställningsbesvär som vanligen sker vid en kostomläggning samt undvika onödig stress som kan uppstå när du gör en snabb övergång. När du är klar med den långsamma starten så är du fullt redo att påbörja kickstarten. Äter du däremot redan en hälsosam kost idag (fritt från gluten, socker och halvfabrikat) så går det bra att börja med kickstarten på en gång.

     

    Kickstarten (klicka här för att komma dit) är ett komplett startprogram för dig som vill börja läka med hjälp av AIP-kosten. Här får du veckomenyer, inköpslistor och dagliga guider som du kan följa under dina 4 första veckor med kostupplägget. Vi har valt att bara inkludera lättlagad och god mat för att ge dig en så enkel och smidig start som möjligt. Du kan även välja att inkludera några av de andra 1000 AIP-recept som finns att hitta i receptbanken när du är inloggad.

     

    När du är klar med kickstarten så är det vanligt att du redan nu märker av stora positiva förändringar i din hälsa. Detta visar sig oftast genom att dina symtom känns betydligt mindre eller försvunnit helt. Du kan också märka det genom att du har mer energi under dagen och att du sover bättre. Det är också vanligt att du tappar några kilon om du har övervikt. Här kan du läsa berättelser från personer som blivit bättre med hjälp av den antiinflammatoriska AIP-kosten.

     

    Målet är att du till slut ska hamna i en bred, hälsosam och antiinflammatorisk kosthållning (paleo) för att bibehålla din nyvunna hälsa och därigenom undvika att ditt immunförsvar triggas igång igen.

     

    Vill du däremot bara ge din hälsa ett uppsving och inte lider av några kroniska sjukdomar så går det bra att börja med den antiinflammatoriska paleokosten på en gång. Då rekommenderar vi att du tittar på veckomenyer med paleo eller bläddrar runt bland hundratals olika paleorecept i vår medlemsklubb. Du kan även välja fritt bland alla AIP-recept (över 1000 stycken) eftersom att de också är godkända enligt paleo.

     

    Vad säger forskningen om antiinflammatorisk kost?

    Studier visar att det finns mängder av livsmedel som motverkar inflammation. Den senaste forskningen visar också att antiinflammatorisk kost inte enbart hjälper att skydda mot sjukdomar som hjärt/-kärlsjukdom och cancer, utan det saktar även ner åldrandet i kroppen – tack vare antioxidanter – och hjälper även till att reglera blodsockernivån.

     

    Alla delar av kroppen behöver näringsämnen för att våra celler ska bildas och växa. Vi behöver både makronäringsämnen – kolhydrater, fett och protein – samt mikronäringsämnen – vitaminer, mineraler, antioxidanter och spårämnen.

     

    11 tips på antiinflammatorisk kosthållning

    Här kommer 11 bra tips i vardagen för dig som vill få en god effekt med den antiinflammatoriska kosten. Den här listan är även bra att ha till hands under tiden du äter enligt en antiinflammatorisk AIP-kost och paleokost:

     

    1. Ät mycket grönsaker. Minst 4-6 dl om dagen. Det kan vara alla sorters grönsaker men mest effekt får du av gröna bladgrönsaker (spenat, rucola, grönkål).
    2. Ät probiotika – våra nyttiga bakterier i tarmen. Du får i dig bra probiotika i form av mjölksyrebakterier när du äter surkål, syrande grönsaker, kimchi, hemmagjord kokosyoghurt eller dricker kombucha. Probiotika stöttar bland annat immunförsvaret och hjälper kroppen att ta upp viktiga mineraler och vitaminer. En del bakterier tillverkar till och med vitaminer åt oss. Det är också väldigt bra att äta tillskott i form av probiotika. Här hittar du tips på probiotikatillskott vi rekommenderar.
    3. Ät extra kostfibrer från rotsaker (sötpotatis, palsternacka, jordärtskocka), nötter (ingår inte inom AIP), frukt (t ex grön omogen banan, ananas och äpple) och andra grönsaker som avokado och sparris. Fibrer ger mat åt de goda bakterierna i tarmen. Dessa samarbetar och hjälper immunförsvaret att bekämpa sjukdom och slå ner angrepp från andra mikroorgansimer som dåliga bakterier, virus och parasiter.
    4. Ta för vana att minst fyra gånger i veckan äta olika sorters lök och kålsorter. Lökgruppen innefattar vitlök, rödlök, salladslök, gul lök och purjolök. Kålsorterna är vitkål, rödkål, grönkål, brysselkål, blomkål och broccoli. Dessa innehåller extra mycket antioxidanter.
    5. Ät återkommande livsmedel med Omega-3 i form av fet fisk – makrill, vildfångad lax, sardiner, ansjovis, sill och skaldjur. Det finns även Omega-3 i valnötter, chiafrön och alger/sjögräs som kelp, spirulina och chlorella. Omega-3 är en antiinflammatorisk fettsyra som visat sig hjälpa mot inflammation och sjukdomar som autoimmun sjukdom, hjärt/-kärlsjukdom, ledvärk med mera. Här är tips på ett bra tillskott med Omega-3.
    6. Ät fisk minst tre gånger i veckan. Inte bara fet fisk utan annan fisk också – t ex flundra, spätta, gädda, torsk, kolja, etc. Fisk innehåller gott med mineraler och vitaminer som selen, jod, vitamin D och vitamin B12.
    7. Nyttiga fetter. Olivolja, kokosolja och avokadoolja innehåller lägst mängd Omega-6 och rekommenderas därför framför t ex solrosolja och rapsolja. Ett hälsosamt tips är att lägga till lite extra kokosolja i kosten samt regelbundet äta avokado. Det går också bra att äta ghee – klarnat och silat smör där man tagit bort mjölkproteinet. Detta kan man prova att inför efter AIP då mejeriprodukter utesluts helt under tiden man äter enligt AI.
    8. Grönt te är bra att dricka eftersom det har antiinflammatoriska egenskaper. Prova till exempel matcha-te som innehåller fullt med antioxidanter. Se till att köpa ett högkvalitativt matcha-te för bäst smak, här är ett tips på märke vi rekommenderar.
    9. Kollagen, benbuljong och gelatin från gräsbetande djur och frigående kycklingar hjälper till att stärka tarmen och därmed immunförsvaret tack vare bra aminosyror. Detta finns även i inälvsmat. Gillar du inte smaken av inälvsmat så tipsar vi om organtillskott på gräsbetande nöt.
    10. Vitlök, persilja och ingefära är bra att äta regelbundet. Dessa innehåller extra mycket antioxidanter och har även antiinflammatoriska och antibakteriella egenskaper. Det är även bra att äta extra av nypon som också är känt för sina antiinflammatoriska egenskaper.
    11. Vitamin D. Köp tillskott eller exponera dig för solljus under sommarhalvåret (D3). Det finns även vitamin D i torkad svamp som trattkantareller och kantareller (D2). D-vitamin behövs för att stötta immunförsvaret. Forskare har upptäckt att D-vitamin har en nyckelroll vid aktivering av immunförsvaret. Det har länge varit känt att brist på D-vitamin bidrar till benskörhet eftersom D-vitamin behövs för att vi ska kunna ta upp kalcium. Här är ett bra märke på D-vitamintillskott.

     

    Klicka här för att ladda ner mini E-boken: Snabbguide till antiinflammatorisk kost

     

    10 antiiflammatoriska råvaror

    Det finns många råvaror värda att skriva lite extra om. Vi har listat – utan inbördes ordning – 10 av våra favoriter.

     

    Blåbär

    Blåbär innehåller mycket antiinflammatoriska egenskaper

    Blåbär ligger i topp bland frukt och bär när det gäller antalet antioxidanter.Detta är kroppens egen ”rostskyddsbehandling” som bromsar oxidation i cellerna. Därav namnet antioxidant. Detta motverkar bland annat hjärt- och kärlsjukdomar. Blåbär innehåller mycket kostfibrer (prebiotika som är mat åt våra goda bakterier) och värdefulla mineraler som magnesium, kalium, kalcium och fosfor. C-vitaminhalten i blåbär är hög, vilket är bra eftersom vi behöver det för att ta upp mineraler i kroppen, t ex järn. Speciellt bra för kvinnor som ofta har järnbrist pga menstruation. Tack vare att det finns gott om antioxidanterna flavonoider i blåbär kan de skydda mot en rad ålderssjukdomar som Alzheimers och Parkinson. Så ät i förebyggande syfte!

     

    Ingefära är antiinflammatorisk

    Ingefära

    De mest kända hälsoeffekterna av att äta ingefära är att det hjälper matsmältningen, motverkar illamående och dämpar inflammation. Ingefära ökar blodflödet i hela kroppen och kan bidra till att förhindra högt blodtryck. Antioxidanterna i ingefäran hjälper att bygga upp immunförsvaret och är därmed bra vid förkylning. Ingefära kan även hjälpa till gasbildning samt verka lugnande vid diarré. Mer om ingefära

     

    Gurkmeja

    Kurkumin i gurkmeja motverkar stress på kroppen (åldrande och sjukdom) genom att antioxidanterna i kurkumin blockerar de fria radikalerna som orsakar oxidation – det vill säga denär antioxidant. Kurkumin har även visat sig stärka kroppens enzymerförsvar mot just oxidation. Ledinflammation (artrit) är en vanlig autoimmun sjukdom som drabbar hundratusentals svenskar. De kraftiga antiinflammatoriska egenskaperna i kurkumin hjälper att motverka detta.  Mer om gurkmeja

     

    Jordärtskocka

    Knölen är en bra prebiotika (mat till de goda probiotiska bakterierna) och innehåller mycket inulin.  Nyttobakterier (probiotika) frodas bättre i tarmen om man äter prebiotika, t ex jordärtskocka, lök eller sparris. Prebiotika är en typ av kolhydrater som ofta inte bryts ner av matsmältningen, utan kommer relativt hela ända ner till tjocktarmen. Man har också sett att andra nyttiga saker bildas i tarmen av prebiotika, t ex B-vitaminkomplex och fettsyran smörsyra. Denna motverkar i sin tur inflammationer i tarmarna. Särskilt bra om prebiotika innehåller inulin (kostfiber), vilket jordärtskocka gör! Mer om jordärtskocka

     

    Vitkål

    Näringsmässigt är vitkålen en riktig superstar. Den innehåller mängder av vitaminer och mineraler. T ex vitaminerna B6, C och K , betakaroten (A-vitamin), järn, kalcium och magnesium. Om du fermenterar vitkål och gör surkål så får du rena dunderkålen packad med bra bakterier som stöttar immunförsvaret. Dessutom innehåller vitkål pektin som sänker blodsockernivån. Mer om vitkål

     

    Vitlök

    Löken innehåller bland annat kalcium, fosfor, järn, selen samt vitamin A, B1, B2 och C. Men det mest aktiva ämnet är det antibakteriella ämnet allicin som kan döda vissa bakterier.  Vitlökens mest väldokumenterade effekt är – förutom att den hjälper vid förkylning – att den kan skydda hjärta och blodkärl. Vitlök har nämligen en blodfettsänkande effekt. Mer om vitlök

     

    Kanel är antiiflammatorisk och bra för matsmältningen

    Kanel

    Kanel har flera väldokumenterade positiva hälsoeffekter. Kryddan hjälper till att reglera blodsockret (balanserande effekt) och tack vare bland annat polyfener justeras blodfetterna.

    Det finns många studier som visar att kanel är bra för matsmältning, blodcirkulation, andningsvägar och urinvägar. Mer om kanel

    Lök

    Matlök innehåller många nyttiga ämnen som olika antioxidanter och flavonoider. Lök består visserligen av ca 90% vatten (precis som många andra grönsaker) men innehållet i övrigt har visat sig ha många hälsoeffekter.  Lök innehåller stora mängder cellskydd­ande ämnen som kallas polyfenoliska antioxidanter. De skyddar effektivt mot så kallade syreradikaler som bryter ned våra celler utifrån. Lök är fiberrik och fibrerna fungerar prebiotiskt, som näring för de hälsosamma mjölksyrebakterierna som finns i tarmen. Dessa stimulerar i sin tur tarmens celltillväxt så att slemhinnorna blir starka.

     

    Kokosolja

    Kokosnöten innehåller, till skillnad från andra tränötter, väldigt lite av inflammationsdrivande omega-6. Istället finns det massor av de medellånga och nyttiga fettsyrorna MCT- (Medium Chain Triglycerides.)  Kokosolja balanserar genom detta insulinnivåerna och stöder omvandlingen av fettsyror till ett bra förhållande mellan omega-3 och omega-6. Kokos innehåller mycket nyttigheter i övrigt, t ex mangan, järn, magnesium, zink och B-vitaminer. Mer om kokosolja

     

    Nypon

    Nyponen är kanske mest kända för sin förmåga att lindra smärta genom sin starkt antiinflammatoriska effekt – och många äter tillskott med nyponextrakt istället för smärtstillande vid tillstånd som till exempel ledvärk. Nypon anses även cancerhämmande samt blodtryckssänkande. Nypon innehåller förutom vitamin C och A även järn, B2, magnesium och kalium.

     

     

    Inflammatoriska livsmedel du bör undvika

    Det finns ett antal livsmedel som är kända för att de kan driva på och orsaka inflammation i kroppen, och därför bör du se till att undvika dessa, särskilt om du har kroniska inflammationer, allergier och autoimmuna sjukdomar.

     

    Gluten

    Spannmål som innehåller gluten är vete, korn, råg och även havre som inte är glutenfri. Havre är glutenfritt i sin naturliga form men den som säljs i Sverige är skördad med glutenspannmål och är därför kontaminerad. Titta därför efter glutenfri havre. Gluten bidrar till och är en av de största orsakerna bakom läckande tarm. Man har hittat just läckande tarm vid samtliga autoimmuna sjukdomar (100%) där man undersökt om patienten haft detta.

     

    Omega-6 i växtoljor

    Omega-6 bidrar till att dra igång inflammation så att de vita blodkropparna kan göra sitt jobb i samtliga läkningsprocesser i kroppen. Det behövs en viss dos Omega-6 men för mycket är inte bra. Tänk därför på att undvika de växtoljor som innehåller extra mycket Omega-6. Dessa är: (siffrorna visar Omega-6 per 100 g)

     

    • Tistelolja 75,5
    • Druvkärneolja 65,9
    • Solrosolja 56,2
    • Vetegroddsolja 54,2
    • Majsolja 53,6
    • Hampfröolja 52,6
    • Sojaolja 52,6
    • Sesamolja 41,3
    • Flytande margarin typ Becel 35

     

    Socker

    Allt vitt socker eller annat raffinerat socker. Socker orsakar lokal inflammation i tarmen och när bukspottkörteln stressas att producera för mycket insulin skapar detta också inflammation i kroppen.

     

    Mejeriprodukter

    Komjölk innehåller ett stort antal tillväxthormoner som är ämnade specifikt för kalvar. Några av dessa hormon kan vara problematiska för oss människor. En forskningsstudie vid Harvard pekar på att steriodhormoner i mejeriprodukter kan räknas in som en viktig riskfaktor vid olika cancerformer.

     

    Dricker man mjölk eller äter mejeriprodukter i vuxen ålder så kan man också drabbas av ett tillstånd som kallas korsreaktion om man redan har en läckande tarm. Immunförsvarets t-celler gör ingen skillnad mellan proteinerna från mjölk eller gluten – alla sorter är fiender. Följden blir att man får inflammationer i kroppen om man fortsätter att äta gluten och dricka mjölk.

     

     

    [expand title=”34 Källor:”]

    https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/24176230/

     

    https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/25477716/

     

    https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/naringsamne/vitaminer-och-antioxidanter/antioxidanter

     

    How to boost your immune system.

    Harvard Medical School. Harvard Health Publishing Feb 2021.

     

    Staying healthy. How super are superfoods.

    Harvard Medical School. Harvard health publishing. Published: September, 2020.

     

    Vitamin C and Immune Function.

    2017 Nov 3;9(11):1211. doi: 10.3390/nu9111211. PMID: 29099763 Anitra C Carr, Silvia Maggini.

     

    The importance of the omega-6/omega-3 fatty acid ratio in cardiovascular disease and other chronic diseases.

    2008 Jun;233(6):674-88. PMID: 18408140

    Artemis P Simopoulos.

     

    Effects of Omega-3 Fatty acids on immune cells.

    2019 Oct 11;20(20):5028. PMID: 31614433 Saray Gutiérrez, Sara L Svahn, Maria R Johansson.

     

    The role of marine omega-3 (n-3) fatty acids in inflammatory processes, atherosclerosis and plaque stability.

    2012 Jul;56(7):1073-80. PMID: 22760980. Calder P.C.

     

    Foods that fight inflammation.

    Harvard Medical School, August 29, 2020.

     

    Wheat proteins may cause inflammation beyond the gut

    Medical News Today article 313514.

     

    Hormones in Dairy Foods and Their Impact on Public Health – A Narrative Review Article.

    Iran J Public Health 2015 Jun; 44(6): 742–758. PMID: 26258087. Hassan Malekinejad and Aysa Rezabakish.

     

    Obesity and inflammation: the linking mechanism and the complications.

    2017 Jun;13(4):851-863. PMID: 28721154. Mohammed S. Ellulu, Ismail Patimah, Yehia Abed.

     

    Staying healthy understanding antioxidants.

    Harvard Medical School, Health Publishing, 2010- 01-19.

     

    Nutrition and the immune system: an introduction.

    1997 Aug 1;66(2):460S-3S. PMID: 9250133. Chandra RK.

     

    The role of vitamins and minerals on the immune system.

    Home Health Care Manag. Pract. 2017;29:199–202. Alpert P.

     

    Diet Immunity and inflammation.

    Woodhead Publishing Series in Food Science, Technology and Nutrition. 2013, Pages 221–243.

     

    Selenium, Selenoproteins and Viral Infection.

    2019 Sep 4;11(9):210. PMID: 31487871. Olivia M. Guillan et al.

     

    Vitamin D deficiency as a public health issue: using vitamin D 2 or vitamin D 3 in future fortification strategies.

    2017 Aug;76(3):392-9. PMID: 28347378. Wilson LR, Tripkovic L, Hart KH, Lanham-New SA.

     

    Vitamin D and the Immune System.

    2011 August; 59(6): 881–886. PMID: 21527855. Aranow C.

     

    Current perspectives on vitamin D, immune system, and chronic diseases.

    (2011) 399–404. PMID: 20971616. Borges MC .

     

    Aspects of Gut Microbiota and Immune System Interactions in Infectious Diseases,

    2018 9:1830. PMID: 30158926. Veronica Lazar, Lia-Mara Ditu, Gratiela Gradisteanu Pircalabioru, Irina Gheorghe, Carmen Curutio, Alina Maria Holban, Ariana Picu, Laura Pectu, Mariana Carmen Chifiriuc and Lazar V.

     

    Vitamin B-6 deficiency impairs interleukin 2 production and lymphocyte proliferation in elderly adults. 1991 May;53(5):1275-80. PMID: 2021134. S N Meydani, J D Ribaya-Mercado, R M Russel, N Sahyoun, F D Morrow, S N Gershoff.

     

    Zinc in human health: Effect of zinc on immune cells.

    Mol Med 14(5-6)353-357 May-June 2008. PMID: 18385818. Anada S Prasad .

     

    Effects of Omega-3 Fatty Acids on Immune Cells

    2019 Oct; 20(20): 5028. PMCID: PMC6834330. Saray Gutiérrez, Sara L Svahn, Maria E Johansson.

     

    Possible roles of magnesium on the immune system. European Journal of Clinical Nutrition (2003) 57, 1193–1197. PMID: 14506478. M Tam, S Gómez, M González-Gross, A Marcos.

     

    The influence of selenium on immune responses

    2013 Jul 25. PMCID: PMC3723386. Peter R Hoffmann, Maria J. Berry.

     

    Immune-Enhancing Role of Vitamin C and Zinc and Effect on Clinical Conditions. 2006;50:85–94. PMID: 16373990. Eva S Wintergets, Silvia Maggini, Dietrich H Hornig

     

    Vitamin D in plants: a review of occurrence, analysis, and biosynthesis

    2013 May 13;4:136.PMID: 23717318. Rie B Jäpelt, Jette Jakobsen.

     

    Regulatory role of vitamin E in the immune system and inflammation

    2020 Apr 1. PMID: 30501009. Erin Diane Lewis, Simin Nikbin Meydani, Dayong Wu.

     

    Prebiotics, probiotics and your health, SCL Health

    What’s the difference between a probiotic and a prebiotic and why you need them. Mayo Clinic staff.

     

    Live probiotics protect intestinal epithelial cells from the effects of infection with enteroinvasive Escherichia coli

    2003 Jul; 52(7): 988–997. PMID: 12801956. S Resta-Lenert, K E Barrett.

     

    Potential uses of probiotics in clinical practice

    2003 Oct;16(4):658-72. PMID: 14557292. Gregor Reid, Jana Jass, M Tom Sebulsky, John K McCormick.

     

    Does Red Meat Cause Inflammation?

    Chris Kresser, MD Walters, L. The Cell Biology of Inflammation, p.138, WB Saunders, Co, Philadelphia.[/expand]

    Kommentarer

    Prenumerera
    Notifierat av
    guest
    0 Kommentarer
    Inline Feedbacks
    View all comments