• Vad orsakar inflammation och vad ska man undvika?

    Vilka livsmedel orsakar inflammation och vilket samband finns det mellan autoimmuna sjukdomar, övervikt och inflammation? I den här artikeln förklarar vi vad inflammation är, hur det uppstår och vilka livsmedel man ska undvika. 

     

    Alla har vi någon gång drabbats av inflammation. Ofta förknippas inflammation med något negativt, men en viss grad av inflammation är faktiskt nödvändig för oss. Den fyller en viktig funktion när immunförsvaret ska reparera olika skador i vävnaderna. Det kan vara bra att veta lite hur immunförsvaret fungerar när man tittar närmare på just inflammation så här är en kort genomgång.

     

    Om immunförsvaret

    Vid en inflammation är det immunförsvarets vita blodkroppar – immuncellerna – som jobbar på högvarv. De avlägsnar skadade celler och förhindrar även att inflammationen sprider sig från en del av kroppen till en annan. Vårt immunförsvar består av två delar där det ena kallas för det medfödda eller ospecifika immunförsvaret och det andra för det specifika eller adaptiva försvaret.

     

    Det ospecifika immunförsvaret aktiveras snabbt vid en infektion. Det tar också hand om de flesta yttre angrepp av bakterier, virus, smuts och gifter som når huden, ögonen, munnen och slemhinnorna. Det specifika försvaret byggs upp allt eftersom vi exponeras för sjukdom – därav namnet adaptivt. Det är långsammare och verkar mer på djupet med att känna igen yttre angripare i kroppen och bildar också immunitet mot virus och bakterier som varar livet ut. Som barn övas det adaptiva immunförsvaret upp genom att man utsätts för mängder av sjukdomar som man blir motståndskraftig mot senare i livet. Exempel på barnsjukdomar som de flesta känner till är tredagarfeber, vattkoppor, höstblåsor, kikhosta, påssjuka, och mässlingen.

     

    Skillnaden mellan infektion och inflammation

    Infektion och inflammation är två olika saker, men hör ändå ihop. En infektion uppstår ofta i öppna sår som då varar och vätskar sig men man blir också infekterad av smittämnen som bakterier och virus som tar sig in i kroppen och förökar sig.

     

    En infektion kan ge upphov till feber, förkylning och smärta. Det kan också leda till infektionssjukdomar som kan behöva behandlas med antibiotika (men endast vid bakterieinfektioner, antibiotika hjälper inte mot virus). Vanliga infektionssjukdomar är urinvägsinfektion, halsfluss, bihåleinflammation och lunginflammation. Lite förvirrande är att de kallas inflammation men det hänger som sagt ihop på ett naturligt sätt.

     

    Inflammation är nämligen kroppens reaktion på en infektion. Det drabbade området drar till sig immunceller från blodet för att läka den angripna ytan och infektioner är därmed den vanligaste orsaken till inflammationer. Men inflammationer uppstår också  när immunförsvaret attackerar den egna kroppens vävnader, det är då autoimmuna sjukdomar uppstår. Mer om detta längre ner.

    Inflammation gör oss trötta

    De fyra vanligaste tecknen på inflammation är rodnad, värme, svullnad och smärta. Denna typ av inflammation känner de flesta igen. De här reaktionerna – förutom smärta – är de nödvändiga varianterna av inflammation. En viss grad av inflammation uppstår också runt om i kroppen utan att vi ens märker av det. Det är immuncellerna som hjälper oss ”i det tysta”.

     

    Vid infektion, inflammation, stress och skador produceras också något som heter cytokiner. Detta är lite förenklat immunförsvarets egen signalsubstans. Cytokiner gör att man blir trött och öm. Man blir ofta också lite nedstämd av cytokiner vilket beror på att de motverkar produktionen av dopamin och serotonin, våra två viktigaste må-bra hormoner. Det är därför man är hängig och deppig när man är sjuk.

     

    Det vi äter och inflammation

    Hur kommer då maten in bilden? Jo, genom att det finns en mängd livsmedel som skapar och eldar på inflammationer i kroppen. Det som är mest inflammtionsdrivande är gluten, socker, växtoljor med mycket Omega-6, E-nummer och mejeriprodukter. Här förklarar vi mer om varför det är så.

     

    Gluten och inflammation

    När vi levde som jägare och samlare åt vi inte spannmål. Detta kom långt senare. Därför har vi inte det enzym i magen som bryter ner gluten till enskilda aminosyror som kroppen kan ta upp.

     

    När glutenprotein ligger osmält i tarmen binder det in i tarmens slemhinna och orsakar på ett komplicerat sätt att den blir blir porös. Det som händer är att det öppnas upp en liten glipa mellan innehållet i tarmen till blodomloppet. Man får en läckande tarm. Genom mikroskopiska hål letar sig då proteiner, bakterier, tillsatser, virus och parasiter sig ut i blodet. Detta är ju såklart helt förödande för immunförsvaret som måste gå till attack och då uppstår små lokala inflammationer i kroppen.

     

    Man upplever att man blir öm, får ont i leder, huvudvärk och så vidare. Har man autoimmuna sjukdomar i släkten så är det extra otur då läckande tarm kan leda till att dessa genetiskt nedärvda sjukdomar aktiveras. Att utesluta gluten ur din kost är därför ett bra första steg för att hjälpa ditt immunförsvar och minska risken för inflammation.

     

    Socker kopplat till inflammation

    Vi människor är heller inte anpassade till att äta vitt raffinerat socker. Vår insulininsöndring är skapad för att balansera en liten mängd socker i form av kolhydrater från naturliga sockerarter som finns i frukt, bär och honung.

     

    Mycket vitt socker leder till överväxt av candida, inflammation i tunntarmen samt till att blodsockernivån skjuter i höjden med stort insulinpåslag som följd. Detta kan ge insulinresistens, störning i tarmfloran, inlagring av fett, diabetes typ 2, hormonstörningar och även ökad risk för cancer. Socker bidrar också till läckande tarm.

     

    För dig som vill söta bakverk eller efterrätter så går det bra att använda naturlig sötning från raw honung eller lönnsirap istället för vitt socker. Det går också bra att söta med dadlar, äpple, banan eller kokos. Tänk dock på att begränsa även detta då det höjer insulinet i onödan om man äter för mycket.

     

    Växtoljor kopplat till inflammation

    Något som de allra flesta använder i köket är växtoljor som rapsolja och solrosolja. Problemet är att de innehåller alldeles för mycket Omega-6. Omega-6 i små mängder är bra, det behövs för läkning och även för blodets koagulering. Men för mycket driver istället på inflammation. Om immunförsvaret ska fungera optimalt så bör det vara en balans mellan Omega-6 och Omega-3 i kroppen med lika delar av varje. Under stenåldern var balansen perfekt men idag har en genomsnittlig svensk upp mot 15 gånger mer Omega-6 i blodet. Så se upp med Omega-6-rika oljor.

     

    Omega-6-fett finns mest i:

    • Majsolja
    • Solrosolja
    • Sojaolja
    • Sesamfröolja

    • Rapsolja

     

    Och minst i:

    • Olivolja
    • Avokadoolja

    • Kokosolja
    • Ister
    • Talg
    • Ghee

     

    E-nummer kopplat till inflammation

    Tillsatser i mat används för att förbättra smak, konsistens och hållbarhet på en onaturlig och konstlad väg. Att en tillsats fått ett E-nummer betyder att det fått ett specifikt ID-nummer som gjort det godkänt inom Europa, därav namnet E-nummer.

     

    E-nummer saboterar tyvärr immunförsvarets effektivitet då de kan förstöra immuncellerna. Det finns även en koppling mellan fetma, inflammation och E-nummer eftersom de bidrar till det metabola syndromet. Tillsatser kan också orsaka allergiska reaktioner, framförallt citronsyra. Citronsyra är en kemisk produkt som inte har något med citron att göra utan framställs bland annat med hjälp av svartmögel.

     

    Vanliga tillsatser som du bör undvika:

    • Konserveringsmedel
    • Klumpförebyggande medel
    • Livsmedelsfärgämne
    • Sötningsmedel
    • Ytbehandlingsmedel
    • Smakförstärkare
    • Surhetsreglerande medel (citronsyra) • Emulgeringsmedel
    • Förpackningsgaser

     

    Mejeriprodukter kopplat till inflammation

    Samtliga människor kan utan problem dricka bröstmjölk från födseln och fram till femårsåldern. I magslemhinnan finns enzymet laktas som bryter ner mjölksockret, laktos. Men i femårsåldern försvinner det enzymet hos de allra flesta människorna på jorden. Därför är merparten av världens befolkning laktosintolerant.

     

    Det finns ett par undantag där det har skett en form av mutation i generna som gör att laktas fortfarande produceras upp i vuxen ålder. Det gäller till exempel människor som bor i Skandinavien, en del av populationen i Schweiz och även hos folkslaget massajer i östra Afrika. För dessa människor är laktos alltså inget problem.

     

    I bröstmjölken finns all den näring en nyfödd bebis behöver. Det är vår naturliga näringsdryck som innehåller tillväxtfrämjande hormoner, näring till vävnader, muskler, hud, hår och benstomme. Bröstmjölk består till cirka 80 procent av mjölkproteinet vassle och till 20 procent av kasein. Komjölk, däremot, består av 20 procent vassle och 80 procent kasein. Alltså det direkt omvända förhållandet.

     

    När man tittar på fördelningen av vassle och kasein i bröstmjölk så finns det naturligtvis en anledning till att det förhåller sig så. Vassle är lättare att bryta ner för spädbarn och innehåller också ämnen som stärker immunförsvaret, bygger bra bakterieflora och höjer produktionen av den skyddande antioxidanten glutation.

     

    Kasein är ett protein med klisterliknande egenskaper som är svårare att bryta ner.  Därför finns det mindre kasein i bröstmjölk, men den lilla mängden som finns förser bebisen med viktiga aminosyror som behövs som byggstenar i alla delar av kroppen. Kasein ger också en bra mättnad.

     

    Så för en nyfödd är det viktigt att fördelningen mellan kasein och vassle är rätt. Komjölksproteinallergi är därför väldigt vanligt bland barn under två år och det leder till inflammation i matsmältningsorganen.

     

    Kan leda till olika sjukdomar

    Komjölk innehåller också ett stort antal tillväxthormoner som är ämnade specifikt för kalvar. Några av dessa hormon kan vara problematiska för oss människor. En forskningsstudie vid Harvard pekar på att steroidhormoner i mejeriprodukter kan räknas in som en viktig riskfaktor vid olika cancerformer.

     

    Dricker man mjölk eller äter mejeriprodukter i vuxen ålder så kan man också drabbas av ett tillstånd som kallas “korsreaktion” om man redan har en läckande tarm. Immunförsvarets t-celler gör ingen skillnad mellan proteinerna från mjölk eller gluten – alla sorter är fiender. Följden blir att man får inflammationer i kroppen om man fortsätter att äta gluten och dricka mjölk. Besvären blir ofta kroniska.

     

    Mjölk och mejeriprodukter kan alltså elda på inflammation i kroppen, men de kan också bidra till övervikt. Laktos består av hälften glukos och hälften galaktos. Glukos, som är en ren sockerart, kan i stora mängder leda till att bukspottkörteln blir triggad att producera mer insulin än kroppen kan hantera. Detta leder till inlagring av glukos i form av fett i såväl levern som i fettvävnaden.

     

    Övervikt och inflammation

    Övervikt är kopplat till inflammation på många olika sätt, både mer akut inflammation som kan ge värk i leder, svullnader och ödem, men även kronisk inflammation och diabetes typ 2.

     

    Om man lider av  inflammationer i kroppen är det svårare att gå ner i vikt. Det beror bland annat på att ämnesomsättningen sätts på vänt när immunförsvaret tar hand om inflammationer.

     

    Även stress motverkar viktnedgång och det är sedan länge känt att bukfetma är direkt kopplat till stress och överproduktion av stresshormonet kortisol. Så för att nå ett bra resultat är det också viktigt att tänka mer på stressreducerande aktiviteter som mindfulness i form av avslappningsövningar och meditation.

     

    Inflammation och autoimmun sjukdom

    Alla autoimmuna sjukdomar är i grund och botten olika inflammationer i kroppens olika vävnader. Sitter inflammationen i huden får man psoriasis eller vitiligo, sitter den i tarmarna så får man ulcerös kolit eller Crohn´s sjukdom, sitter den i lederna får man reumatisk värk och sitter den i sköldkörteln får man hypotyreos, Graves eller Hashimotos. Listan på autoimmuna sjukdomar är mycket lång och man räknar med att det finns över 100 olika former.

     

    När man äter AIP – mat enligt det autoimmuna protokollet – undviker man de livsmedel som driver inflammation och kan läka från de inflammationer som driver på den autoimmuna reaktionen. Vill du prova att äta AIP – och vill lära dig mer om kostupplägget kan du få all hjälp du behöver i vår populära Paleoklubb. Under åren som gått har vi hjälpt tusentals människor att bli symtomfria vid olika sorters autoimmuna sjukdomar och andra kroniska sjukdomar.

     

    Så hur undviker man bäst inflammation?

    För att du ska kunna undvika kronisk inflammation så är det alltså bra om du undviker all mat med gluten, socker, växtoljor med mycket Omega-6, E-nummer samt mejeriprodukter. Då har du en väldigt bra grund att stå på.

     

    Sedan behöver du fylla på med extra näringsrika livsmedel med antioxidanter, vitaminer och mineraler för att bygga upp din hälsa inför framtiden. Det vi rekommenderar är paleolitisk antiinflammatorisk kost (för alla) eller autoimmun kost, AIP (om du har en eller flera autoimmuna sjukdomar, allergier eller andra kroniska inflammationer.) Det finns närmare 1000 recept i vår klubb samt veckomenyer med inköpslistor och kom-igång-program.

     

    Som medlem i Paleoklubben kan du dessutom ställa frågor via mejl och FB-grupp direkt till Cecilia Nilsson som är vår Lic kostrådgivare och AIP Certified Coach (USA).

    Kategorier:
    Taggar:

    Kommentarer

    guest
    2 Kommentarer
    Inline Feedbacks
    View all comments
    Malin Kraft
    Malin Kraft
    3 månader sedan

    Hur fungerar det om man äter laktosfri mjölk?