Vad orsakar inflammation och vad ska man undvika?

Vilka livsmedel orsakar inflammation och vilket samband finns det mellan autoimmuna sjukdomar, övervikt och inflammation? I den här artikeln förklarar vi vad inflammation är, hur det uppstår och vilka livsmedel man ska undvika. 

Alla har vi någon gång drabbats av inflammation. Ofta förknippas inflammation med något negativt, men en viss grad av inflammation är faktiskt nödvändig för oss. Den fyller en viktig funktion när immunförsvaret ska reparera olika skador i vävnaderna. Det kan vara bra att veta lite hur immunförsvaret fungerar när man tittar närmare på just inflammation så här är en kort genomgång.

Om immunförsvaret

Vid en inflammation är det immunförsvarets vita blodkroppar – immuncellerna – som jobbar på högvarv. De avlägsnar skadade celler och förhindrar även att inflammationen sprider sig från en del av kroppen till en annan. Vårt immunförsvar består av två delar där det ena kallas för det medfödda eller ospecifika immunförsvaret och det andra för det specifika eller adaptiva försvaret.

Det ospecifika immunförsvaret aktiveras snabbt vid en infektion. Det tar också hand om de flesta yttre angrepp av bakterier, virus, smuts och gifter som når huden, ögonen, munnen och slemhinnorna. Det specifika försvaret byggs upp allt eftersom vi exponeras för sjukdom – därav namnet adaptivt. Det är långsammare och verkar mer på djupet med att känna igen yttre angripare i kroppen och bildar också immunitet mot virus och bakterier som varar livet ut. Som barn övas det adaptiva immunförsvaret upp genom att man utsätts för mängder av sjukdomar som man blir motståndskraftig mot senare i livet. Exempel på barnsjukdomar som de flesta känner till är tredagarfeber, vattkoppor, höstblåsor, kikhosta, påssjuka, och mässlingen.

Skillnaden mellan infektion och inflammation

Infektion och inflammation är två olika saker, men hör ändå ihop. En infektion uppstår ofta i öppna sår som då varar och vätskar sig men man blir också infekterad av smittämnen som bakterier och virus som tar sig in i kroppen och förökar sig.

En infektion kan ge upphov till feber, förkylning och smärta. Det kan också leda till infektionssjukdomar som kan behöva behandlas med antibiotika (men endast vid bakterieinfektioner, antibiotika hjälper inte mot virus). Vanliga infektionssjukdomar är urinvägsinfektion, halsfluss, bihåleinflammation och lunginflammation. Lite förvirrande är att de kallas inflammation men det hänger som sagt ihop på ett naturligt sätt.

Inflammation gör oss trötta

De fyra vanligaste tecknen på inflammation är rodnad, värme, svullnad och smärta. Denna typ av inflammation känner de flesta igen. De här reaktionerna – förutom smärta – är de nödvändiga varianterna av inflammation. En viss grad av inflammation uppstår också runt om i kroppen utan att vi ens märker av det. Det är immuncellerna som hjälper oss ”i det tysta”.

Vid infektion, inflammation, stress och skador produceras också något som heter cytokiner. Detta är lite förenklat immunförsvarets egen signalsubstans. Cytokiner gör att man blir trött och öm. Man blir ofta också lite nedstämd av cytokiner vilket beror på att de motverkar produktionen av dopamin och serotonin, våra två viktigaste må-bra hormoner. Det är därför man är hängig och deppig när man är sjuk.

Samtliga människor kan utan problem dricka bröstmjölk från födseln och fram till femårsåldern. I magslemhinnan finns enzymet laktas som bryter ner mjölksockret, laktos. Men i femårsåldern försvinner det enzymet hos de allra flesta människorna på jorden. Därför är merparten av världens befolkning laktosintolerant.

Det finns ett par undantag där det har skett en form av mutation i generna som gör att laktas fortfarande produceras upp i vuxen ålder. Det gäller till exempel människor som bor i Skandinavien, en del av populationen i Schweiz och även hos folkslaget massajer i östra Afrika. För dessa människor är laktos alltså inget problem.

I bröstmjölken finns all den näring en nyfödd bebis behöver. Det är vår naturliga näringsdryck som innehåller tillväxtfrämjande hormoner, näring till vävnader, muskler, hud, hår och benstomme. Bröstmjölk består till cirka 80 procent av mjölkproteinet vassle och till 20 procent av kasein. Komjölk, däremot, består av 20 procent vassle och 80 procent kasein. Alltså det direkt omvända förhållandet.

När man tittar på fördelningen av vassle och kasein i bröstmjölk så finns det naturligtvis en anledning till att det förhåller sig så. Vassle är lättare att bryta ner för spädbarn och innehåller också ämnen som stärker immunförsvaret, bygger bra bakterieflora och höjer produktionen av den skyddande antioxidanten glutation.

Kasein är ett protein med klisterliknande egenskaper som är svårare att bryta ner.  Därför finns det mindre kasein i bröstmjölk, men den lilla mängden som finns förser bebisen med viktiga aminosyror som behövs som byggstenar i alla delar av kroppen. Kasein ger också en bra mättnad.

Så för en nyfödd är det viktigt att fördelningen mellan kasein och vassle är rätt. Komjölksproteinallergi är därför väldigt vanligt bland barn under två år och det leder till inflammation i matsmältningsorganen.

Kan leda till olika sjukdomar

Komjölk innehåller också ett stort antal tillväxthormoner som är ämnade specifikt för kalvar. Några av dessa hormon kan vara problematiska för oss människor. En forskningsstudie vid Harvard pekar på att steroidhormoner i mejeriprodukter kan räknas in som en viktig riskfaktor vid olika cancerformer.

Dricker man mjölk eller äter mejeriprodukter i vuxen ålder så kan man också drabbas av ett tillstånd som kallas “korsreaktion” om man redan har en läckande tarm. Immunförsvarets t-celler gör ingen skillnad mellan proteinerna från mjölk eller gluten – alla sorter är fiender. Följden blir att man får inflammationer i kroppen om man fortsätter att äta gluten och dricka mjölk. Besvären blir ofta kroniska.

Mjölk och mejeriprodukter kan alltså elda på inflammation i kroppen, men de kan också bidra till övervikt. Laktos består av hälften glukos och hälften galaktos. Glukos, som är en ren sockerart, kan i stora mängder leda till att bukspottkörteln blir triggad att producera mer insulin än kroppen kan hantera. Detta leder till inlagring av glukos i form av fett i såväl levern som i fettvävnaden.

Övervikt och inflammation

Övervikt är kopplat till inflammation på många olika sätt, både mer akut inflammation som kan ge värk i leder, svullnader och ödem, men även kronisk inflammation och diabetes typ 2.

Om man lider av  inflammationer i kroppen är det svårare att gå ner i vikt. Det beror bland annat på att ämnesomsättningen sätts på vänt när immunförsvaret tar hand om inflammationer.

Även stress motverkar viktnedgång och det är sedan länge känt att bukfetma är direkt kopplat till stress och överproduktion av stresshormonet kortisol. Så för att nå ett bra resultat är det också viktigt att tänka mer på stressreducerande aktiviteter som mindfulness i form av avslappningsövningar och meditation.

Inflammation och autoimmun sjukdom

Alla autoimmuna sjukdomar är i grund och botten olika inflammationer i kroppens olika vävnader. Sitter inflammationen i huden får man psoriasis eller vitiligo, sitter den i tarmarna så får man ulcerös kolit eller Crohn´s sjukdom, sitter den i lederna får man reumatisk värk och sitter den i sköldkörteln får man hypotyreos, Graves eller Hashimotos. Listan på autoimmuna sjukdomar är mycket lång och man räknar med att det finns över 100 olika former.

När man äter AIP – mat enligt det autoimmuna protokollet – undviker man de livsmedel som driver inflammation och kan läka från de inflammationer som driver på den autoimmuna reaktionen. Vill du prova att äta AIP – och vill lära dig mer om kostupplägget kan du få all hjälp du behöver i vår populära Paleoklubb. Under åren som gått har vi hjälpt tusentals människor att bli symtomfria vid olika sorters autoimmuna sjukdomar och andra kroniska sjukdomar.

Så hur undviker man bäst inflammation?

För att du ska kunna undvika kronisk inflammation så är det alltså bra om du undviker all mat med gluten, socker, växtoljor med mycket Omega-6, E-nummer samt mejeriprodukter. Då har du en väldigt bra grund att stå på.

Sedan behöver du fylla på med extra näringsrika livsmedel med antioxidanter, vitaminer och mineraler för att bygga upp din hälsa inför framtiden. Det vi rekommenderar är paleolitisk antiinflammatorisk kost (för alla) eller autoimmun kost, AIP (om du har en eller flera autoimmuna sjukdomar, allergier eller andra kroniska inflammationer.) Det finns närmare 1000 recept i vår klubb samt veckomenyer med inköpslistor och kom-igång-program.

Som medlem i Paleoklubben kan du dessutom ställa frågor via mejl och FB-grupp direkt till Cecilia Nilsson som är vår Lic kostrådgivare och AIP Certified Coach (USA).

Dela

Facebook