Mejeriprodukter – hur påverkar det vår hälsa egentligen?

Mjölk är livets egen näringsdryck? Självklart, när den kommer från vår egen art. Men varför mår många bra av att utesluta mjölk från kossor och andra djur? I den här artikeln reder vi ut alla frågetecken.

Innehållsförteckning:

1. Mjölk och AIP

2. Laktos och laktas

3. Varför är mjölk bra för bebisar?

4. Innehållet i mjölk

5. Mer om laktos

5.1 Vad är laktosintolerans?

5.2 Vad är laktosfritt och mjölkfritt?

6. Mjölkfett

7. Mjölkprotein

8. Vad vi hittar i butiken

9. Pastörisering dödar bakterierna

10. Homogenisering och separering

11. Varför är mjölk ett problem hos många?

12. Slutsats

Mejeriprodukter och AIP

Mejeriprodukter är ett samlingsnamn för allt det som man gör av mjölk. Detta är till exempel smör, grädde, yoghurt, fil, kvarg och ost. (Ost från fårmjölk kallas fetaost och ost från get kallas chevrè).

Vid autoimmun sjukdom, allergier och kroniska inflammationer är det mer regel än undantag att man även lider av tillståndet läckande tarm. När en tarm läcker kan olika proteiner leta sig ut i blodomloppet där de inte ska vara. Här retas immunförsvaret igång och går till attack! Detta gäller även det protein som finns i mejeriprodukter – mjölkproteinet.

Det är därför som samtliga mejeriprodukter utesluts när man äter den läkande  autoimmuna kosten (AIP). Mjölkprotein kan alltså utlösa sekundära korsreaktioner i kroppen när man redan har en pågående sjukdom som berör immunförsvaret. Detta innebär att immunförsvaret går till attack mot olika sorters protein eftersom det slår brett och inte gör någon skillnad på protein oavsett om det kommer från gluten eller mjölk. Därmed kan inte heller sjukdomar som aktiverar immunförsvaret stoppas förrän man har läkt en läckande tarm helt och hållet.

Efter en elimineringstid med AIP (och tarmen läkt) kan vissa individer hantera och bryta ner en mindre mängd mjölkprotein igen, men långt ifrån alla. Detta kan då röra sig om vissa hårda ostar samt ghee (smör där man silar bort mjölkprotein). En del klarar också av att äta produkter från andra djur än kor tack vare en annan struktur på proteinerna – t ex buffel, får och get. Om man vill testa detta så gör man det i ett så kallat provokationstest (även kallat återintroduktion) där man under reglerade former återinför det man vill testa.

Här kan du läsa mer om hur man utför en korrekt återintroduktion.

Men de allra flesta mår bäst av att undvika mejerier helt och hållet om man en gång har haft ett aktiverat immunförsvar i form av allergier, inflammation och autoimmun sjukdom.

Laktos och laktas

Alla människor tål faktiskt mjölk från det att vi föds ända upp till 3-4 årsåldern. Då har vi nämligen ett enzym i magslemhinnan som är nödvändigt för att vi ska kunna bryta ner mjölksockret (även kallat laktos). Men efter cirka 4 år försvinner detta enzym hos de allra flesta människor på jorden och det är därför cirka 90 procent av världens befolkning är laktosintoleranta.

Det finns dock ett par undantag där det har skett en form av mutation i generna där laktas fortfarande produceras i vuxen ålder. T ex gäller det människor som härstammar från Skandinavien men även en del av populationen i Schweiz samt en del av folkslaget massajer i östra Afrika. Så för majoriteten av ursprungliga nordbor är laktas alltså inte ett problem och därför är det också helt onödigt att köpa laktosfria produkter.

Studier visar att endast 10-15 % av ursprungliga skandinaver är laktosintoleranta. Men mår man dåligt av mejerier kan det istället bero på mjölkproteiner eller att mejeriprodukter är processade, har tillsatt socker och tillsatser samt är pastöriserade, separerade och homogeniserade. Mer om detta längre ner.

Varför är mjölk bra för bebisar?

Människomjölken innehåller all den näring en nyfödd bebis behöver. Det är vår naturliga näringsdryck. De närmaste åren efter födseln ger mjölken tillväxtfrämjande ämnen (hormoner), näring till vävnader, muskler, hud, hår och benstomme.

Mjölken förser även tarmfloran med goda bakterier och ger oss till och med sockerarter som fungerar som mat till dessa bakterier. Bröstmjölk består till cirka 80 procent av vassleprotein och till 20 procent av kaseinprotein. Komjölk däremot består av det helt motsatta förhållandet: cirka 80 procent kasein och till 20 procent av vassle.

Och det är bland annat här som det ställer till det för oss människor när vi dricker mjölk från en annan art.

Innehållet i mjölk

Självklart finns det en anledning till att människomjölk innehåller mer vassle är kasein. Vassle är lättare att bryta ner av oss människor och vassle innehåller också ämnen som stärker immunförsvaret och bygger bra bakterieflora och även höjer en antioxidant som kallas glutation.

Kasein däremot är ett klisterliknande protein som många människor har svår att bryta ner. Därför finns det mindre kasein i människomjölk. Kaseinet förser dock bebisen med viktiga aminosyror som behövs som byggstenar i alla delar av kroppen. Kasein ger också en bra mättnad.

Mer om laktos

Laktos, eller mjölksocker, är som sagt en naturlig del i mjölk. Men det innebär inte att den per automatik är speciellt nyttig att konsumera i mängder i vuxen ålder. Den består av hälften glukos och hälften galaktos. Glukos, som är en ren sockerart, är inte ohälsosamt i sig i små mängder, men för mycket av denna sockerart kan leda till stress på bukspottkörteln att producera mer insulin än kroppen kan hantera. Detta kan leda till inlagring av glukos i levern och musklerna. Tillsammans med andra snabba kolhydratkällor leder det över tid till fettbildning i såväl lever som fettvävnad.  För mycket glukos kan också leda till rubbningar i tarmfloran.

Vad är laktosintolerans?

Laktosintolerans, eller överkänslighet mot laktos, orsakas som sagt av brist på enzymet laktas. Detta enzym bryter ner laktos till de enkla sockerarterna (kolhydraterna) glukos och galaktos. När de brutits ner kan de lätt tas upp i kroppen i form av energi. Det som händer när man inte har enzymet laktos i tarmslemhinnan är att dina bakterier istället får tar hand om mjölksockret. Bakterierna är inte skickade att göra detta och därför uppstår biprodukter som gaser och mängder av onödig vattenproduktion vilket leder till diarré och buksmärtor. Är du laktosintolerant händer detta ganska omgående efter intag av mjölkprodukter.

Laktosintolerans förväxlas ofta med mjölkallergi, men detta är två helt olika saker. Laktosintolerans är ingen allergi eftersom det inte bildas några antikroppar i blodet mot laktos.

Vad är laktosfritt och mjölkproteinfritt?

I laktosfria produkter tar man inte bort laktos, utan tillsätter enzymet laktas så att mjölksockret spjälkas åt dig. Eftersom sötman i mjölken sitter i mjölksockret vill de flesta producenter behålla laktosen. En del företag kan idag också erbjuda produkter som innehåller en form av proteasenzym som till viss del bryter ner proteinkedjorna i mjölken. Det kan du ha hört i reklamen om att ”vi har tagit bort mjölkprotein i vår nya mjölk”. Men detta är alltså bara till viss del sant. En liten del av mjölkproteinerna finns kvar. Så laktosfritt innehåller stora mängder laktos, det är bara nedbrutet åt oss. Och mjölkproteinfritt innehåller i slutändan en del mjölkproteiner.

Mjölkfett

Så till en annan viktig del i mjölk – mjölkfett.

All mjölk, oavsett om det kommer från människa eller djur, är väldigt fet. Mjölkfett består av ca 70% mättat fett och 30% av enkelomättade och fleromättade fettsyror.

Det finns över 400 (!) olika typer av fettsyror i mjölkfett och här skiljer sig inte fettet från bröstmjölk och djurmjölk så värst mycket. Kikar man bara på kvalitén av mjölkfett i komjölk så har mjölk från ekologisk produktion en bättre sammansättning när det kommer till Omega 3.  Anledningen är att kor som äter mer naturbete, hö och ensilage (vilket ingår i en ekologisk mjölkproduktion) har högre omega 3 än de kor som får kraftfoder i form av spannmål som innehåller mer omega 6.

Mjölkprotein

Den tredje, och kanske viktigaste delen för oss som arbetar med kost och hälsa, är mjölkprotein. Mjölkprotein har visat sig kunna läcka ut i blodomloppet vid läckande tarm och därmed trigga immunförsvaret vid t ex autoimmun sjukdom, allergier och kronisk inflammation. Det har uppstått en korsreaktion som inte försvinner förrän man plockar bort alla mjölkprodukter som innehåller animaliska proteiner.

Det gäller såväl mjölk som vanlig ost, parmensan, mögelost, brie, yoghurt, fil, kvarg som ost från får, get och buffel – fetaost, pecorino, chèvre, mozzarella. Byter man mot dessa mot produkter på t ex kokosmjölk, mandelmjölk eller glutenfri havremjölk så upphör korsreaktionen omgående. Det är därför som många upplever att tillfrisknandet ”lossnar” när man skippar mejeriprodukter helt och inte bara går över till laktosfritt.

Bröstmjölk är ganska fattig på mjölkprotein, den innehåller ca 2 % protein varav vassle som sagt är 80% av detta. Komjölk däremot innehåller dubbelt så mycket protein, runt 4 %. Där är det kasein som dominerar.

Vad vi hittar i butiken

De flesta mjölkprodukter som finns till försäljning har genomgått någon form av bearbetning. De har sannolikt samtliga pastöriserats, många homogeniseras för en jämnare konsistens och en del får tillsatser i form av socker, sötningsmedel, färgämnen.

Vi kan krasst konstatera att ursprungsformen så gott som alltid är ändrad. De mjölkprodukter som är minst processade är de som innehåller mycket mjölkfett, exempelvis smör och grädde.

Pastörisering dödar bakterierna

Vad är det då man gör med mjölkprodukterna. Jo, först och främst pastöriserar man dem. Det innebär att mjölken hettas upp i syfte att döda alla bakterier och virus. (Ordet pastörisering kommer från den franske kemisten och biologen Louis Pasteur som levde på 1800-talet och som upptäckte att oönskade bakterier dog vid upphettning). 1937 infördes pastöriseringslagen i Sverige som slog fast att alla mjölkprodukter som säljs kommersiellt i Sverige ska vara pastöriserade. Orsaken var att förhindra smittspridning av främst tuberkulos men lagen infördes också utifrån kommersiella skäl. Pastörisering ger en längre hållbarhet på mjölken när den distribueras och lagras. Idag får man sälja små mängder opastöriserad mjölk, men oftast lönar det sig inte för mjölkbönderna.

Ett problem med pastörisering är att många bioaktiva ämnen i mjölk förstörs vilket i sin tur leder till en del kedjereaktioner. Lactobaciller producerar till exempel enzymet laktas och när pastöriseringen dödar de nyttiga lactobacillerna försvinner också den naturliga förekomsten av laktas. Även mängden av vitamin B och C minskar.

Studier visar att opastöriserad mjölk innehåller 60 olika enzymer, laktobaciller och drygt 100 andra bakterier i låga nivåer. Däremot vet vi inte om dessa enzymer och bakterier är optimal föda för oss människor då det finns studier som både talar både för och emot.

Homogenisering och separering

När man homogeniserar mjölken finfördelar man fettet i mjölken för att den ska bli jämn och få homogen konsistens. I gammaldags – eller naturlig – mjölk kan man se att fettet flyter upp på ytan. Fettmolekylerna i mjölk skjuts genom ett finmaskigt filter i hög fart och fettet finfördelas. I studier har man sett att ett enzym som heter xanthinoxidas förstörs vid homogenisering.

När man separerar mjölken skiljer man fettet från mjölken. Därefter tillsätter man sedan fett i önskad mängd, det är den fetthalt man kan läsa på förpackningen. Många fettlösliga vitaminer försvinner vid separeringen och därför väljer man att vitaminisera mjölken igen i många fettsnåla mjölkprodukter.

Sammanfattningsvis kan man säga att all industriell hantering av mjölkprodukter gör att man lakar ur näring, dödar goda bakteriestammar och enzymer, immunoglobuliner och andra proteiner.

Varför är mjölk ett problem hos många?

Mjölkprodukter är problematiskt för många som är sjuka och bilden är inte helt enkel. Dels så kan man som sagt reagera på själva mjölkproteinet kasein i mjölk, ofta utan att veta om det. Många som har IBS (diffusa magproblem) mår bättre av att utesluta mjölk eftersom de kan ha en korsreaktion mellan mjölkprotein och gluten.

Läckande tarm kan ha aktiverat immunförsvaret att reagera på mjölkprotein i en sekundär reaktion. Och laktosintolerans är naturligtvis också en stor bidragande orsak till ohälsa hos många.

Slutsats

Har du problem med magen, läckande tarm, inflammationer, allergier, astma eller autoimmuna sjukdomar, IBS eller på annat sätt mår allmänt dåligt kan det vara en mycket bra idé att utesluta samtliga mjölkprodukter under en tid. Gör detta i kombination med en autoimmun kost, AIP. Försvinner symptomen så fortsätt sedan att undvika mjölkprodukter och byt ut dessa mot kokosprodukter och nötmjölk. Det är sedan valfritt att prova att återinföra ghee (klarifierat smör) och feta ostar, till exempel buffelmozarella, fetaost och chevré. Det är dock inte alla som klarar av detta så håll uppsikt.

Om du bestämt dig för att börja med autoimmun kost kan det vara bra att ingå i en gemenskap där man kan få råd, tips och stöd. I vår medlemsklubb ligger fokus på att stötta medlemmarna kring kost och tillfrisknande. Vi har en unik egen FB-grupp där vi ger enklare kostrådgivning plus att du får mängder av fakta och tillgång till veckomenyer, AIP-skola med mera.

BLI MEDLEM – 14 DAGAR GRATIS

Källor:

Dela

Facebook