Protein – extra viktigt för läkning vid autoimmun sjukdom och IBS

Protein är livsnödvändigt för att kroppen ska fungera, läka och bygga upp sig själv – inte bara för att underhålla muskler, utan för att stötta allt från immunförsvar till hormoner, tarmväggar och hud.

Vid tillstånd som autoimmun sjukdom, magproblem som IBS eller kronisk inflammation ökar behovet ytterligare – eftersom kroppen är i extra stort behov av att återhämta och reparera sig.

I den här artikeln går vi igenom varför protein är så avgörande i läkningsprocessen, vad som kan hända om du får i dig för lite – och hur du på ett tryggt och konkret sätt kan ge kroppen det stöd den behöver.

Protein – kroppens byggstenar

Protein består av aminosyror som används i nästan alla kroppens funktioner. Det är bokstavligt talat våra byggstenar – i allt från tarmväggar och hud till immunceller, hormoner, signalsubstanser och kroppens avgiftningssystem.

Ett tydligt exempel på hur viktigt detta är, är kroppens egenproducerade antioxidant glutation – ett ämne som spelar en avgörande roll för att skydda cellerna, avgifta levern och reglera immunförsvaret. Glutation bildas av aminosyrorna glycin, glutamin och cystein, och produktionen är helt beroende av att du får i dig tillräckligt med protein.

Om proteinintaget är för lågt, minskar mängden glutation – vilket kan göra det svårare för kroppen att avgifta sig, hantera inflammation och reparera skadad vävnad.

Men glutation är bara ett exempel. Utan tillräckligt med protein kan kroppen inte heller:

• bygga upp skadad vävnad (t.ex. i tarmen)
• bilda antikroppar och immunförsvarsceller
• producera enzymer och signalsubstanser som serotonin
• stabilisera blodsockret
• skapa mättnad och hormonell balans

Det är alltså inte bara muskler som behöver protein – det gör även tarmen, hjärnan, levern, huden och immunförsvaret.

Vid läkning ökar behovet av protein

När kroppen befinner sig i ett tillstånd av läkning, som vid autoimmun sjukdom eller kronisk inflammation, pågår en intensiv uppbyggnadsprocess bakom kulisserna. Vävnader ska repareras, immunsystemet balanseras, inflammation dämpas och näringsdepåer fyllas på.

Då ökar kroppens proteinomsättning – och därmed också behovet av att du får i dig tillräckligt med fullvärdigt protein varje dag.

Om du samtidigt har problem med matsmältning och näringsupptag (vilket är vanligt vid tarmrelaterade tillstånd) blir behovet ännu större. Kroppen kanske inte tar upp all näring optimalt – och därför blir det extra viktigt att prioritera lättsmälta och biotillgängliga proteinkällor.

Vad händer vid proteinbrist?

Proteinbrist kan visa sig på många sätt – ibland diffusa, ibland tydliga. Vanliga tecken är:

• Trötthet och långsam återhämtning
• Muskelförlust och/eller svaghet
• Dålig sårläkning
• Hudproblem, håravfall och/eller sköra naglar
• Ökat sötsug och blodsockersvängningar
• Svagare immunförsvar
• Ihållande inflammation och symtom som inte vill släppa

Vid långvarig brist prioriterar kroppen de mest livsnödvändiga funktionerna – och nedprioriterar t.ex. hud, hår och hormonbalans. Därför kan symtomen komma smygande och lätt missförstås.

Extra viktigt vid autoimmuna sjukdomar

Vid autoimmun sjukdom befinner sig kroppen i ett slags ”undantagstillstånd”. Immunförsvaret är aktiverat och riktar sina resurser inåt, vilket ofta leder till inflammation, vävnadsskada och förhöjd omsättning av både energi och näring.

Då behövs protein för att:

• reparera skadad vävnad (som i leder, hud och sköldkörtel)
• minska katabolism – den nedbrytning som ofta sker vid inflammation
• bygga upp ett starkt immunförsvar som kan reglera sig självt
• bilda viktiga ämnen som glutation – kroppens inbyggda antioxidant

Det är därför inte ovanligt att personer med autoimmuna sjukdomar märker en förbättring bara genom att öka sitt proteinintag – förutsatt att proteinkällan är av god kvalitet och inte triggar immunförsvaret.

Hur mycket protein behöver man per dag?

Det allmänna rekommenderade dagsintaget för friska vuxna är cirka 0,8 gram protein per kilo kroppsvikt – men vid sjukdom, återhämtning eller fysisk ansträngning kan behovet öka till 1,2–1,8 gram per kilo kroppsvikt.

Exempel:

En person som väger 70 kg kan alltså behöva mellan 85–125 gram protein per dag för att stödja läkningsprocessen.

Så kan 100 gram protein se ut i praktiken:

• 2 ägg = ca 12 g
• 150 g kycklingfilé = ca 35 g
• 100 g lax = ca 20 g
• 1 msk kollagenpulver = ca 9–10 g
• 1 dl kokta linser (ej AIP) = ca 9 g

Bästa proteinkällorna inom AIP

För dig som följer den läkande AIP-kosten är det viktigt att välja proteinkällor som är både näringstäta och lättsmälta. Här är några av de absolut bästa:

• Fet fisk (t.ex. lax, makrill, sardiner)
• Vit fisk (torsk, kolja, sej)
• Kyckling och kalkon
• Nöt, lamm och viltkött
• Inälvsmat (t.ex. lever – extremt näringstätt)
• Benbuljong och kollagenpulver
• Skaldjur
• Gelatin (från gräsbetande djur)

Alla dessa är godkända inom AIP och bidrar med både fullvärdigt protein och viktiga näringsämnen som järn, zink, B12 och aminosyror som glycin och prolin – vilka är särskilt viktiga för tarmen och bindväven.

Kan man äta vegetariskt och följa AIP?

Det korta svaret är: inte fullt ut.

Eftersom AIP utesluter de vanligaste vegetabiliska proteinkällorna (baljväxter, soja, nötter, frön, mejeriprodukter och spannmål), blir det mycket svårt att täcka proteinbehovet utan animaliska livsmedel eller tillskott.

Det betyder inte att du måste bli ”köttätare” för alltid – men vi rekommenderar starkt att du under läkningsfasen överväger att inkludera lättsmält animaliskt protein. Exempelvis fisk, kyckling, skaldjur eller benbuljong. Det är ett tillfälligt val för att ge kroppen bästa möjliga förutsättningar att läka.

När kroppen har läkt – då kan du börja bredda din kost

När du följt AIP ett tag (oftast mellan 4-12 veckor), lugnat ner immunförsvaret och kroppen fått tid att läka i lugn och ro, brukar många märka att symtomen klingar av – och att energin, matsmältningen och humöret förbättrats. Det är också då, i takt med att kroppen återfår balans, som det kan vara dags att försiktigt börja återintroducera vissa livsmedel.

Om du längtar efter att äta mer växtbaserat igen – kanske för att det känns viktigt för dig personligen – går det ofta bra att prova detta i små steg. Det kan till exempel vara att återinföra ägg, vissa frön eller baljväxter som är skonsamma och rika på protein. Här är det viktigt att ta det långsamt och noggrant utvärdera hur kroppen reagerar.

Målet med AIP är aldrig att du ska äta strikt för resten av livet – utan att du ska hitta en långsiktig kosthållning som fungerar för just dig. Och när kroppen är starkare och immunförsvaret mer balanserat, kan många tolerera en bredare variation av livsmedel – så länge grunden fortfarande är antiinflammatorisk och näringstät.

Några vanliga frågor

Här svarar vi på några av de vanligaste frågor våra kunder har när det kommer till protein:

”Behöver jag ta tillskott?”

I de flesta fall går det utmärkt att täcka sitt proteinbehov genom vanlig mat. Men om du har svårt att få i dig tillräckligt – exempelvis på grund av låg aptit, magproblem eller stress – kan det vara hjälpsamt att komplettera med kollagenpulver, gelatin eller benbuljong. Dessa är dessutom rika på aminosyror som stödjer tarmhälsa och därmed läkningsprocessen.

”Vad händer om jag inte får i mig tillräckligt med protein?”

Vid brist prioriterar kroppen det mest nödvändiga – och nedprioriterar t.ex. sårläkning, immunfunktion, hår, hud och hormoner. Symtom som trötthet, muskelförlust, inflammation och svagt immunförsvar kan då bli långdragna.

Vad gör jag om jag inte vill äta kött?

Om du vill äta så lite kött som möjligt under AIP, fokusera på fisk, skaldjur, benbuljong, inälvsmat och kollagen. Dessa ger mycket näring per gram och är skonsamma för magen. När du mår bättre och senare återintroducerar mat kan du prova utvalda vegetabiliska proteinkällor.

”Är det farligt att äta för mycket protein?”

För friska personer med fungerande njurar finns det ingen risk att äta upp till 2 g protein per kilo kroppsvikt. Det är svårt att få i sig för mycket via vanlig mat. Däremot är det viktigt att ha rätt balans mellan protein, fett och kolhydrater utifrån just din situation.

Vill du ha hjälp att lyckas med AIP?

Hos oss får du all den hjälp du behöver för att komma igång och lyckas med AIP.

I vår medlemsklubb får du tillgång till:

• Kickstartprogram med näringsberäknade recept (inkl. protein per dag)
• Veckomenyer och inköpslistor anpassade för AIP
• Guidning dag för dag – så du vet exakt vad du ska äta och varför
• Tillgång till över 1000 fler recept som följer AIP-kosten
• Stöd och inspiration från vårt engagerade team, du kan alltid mejla oss och ställa alla dina frågor du har på vägen.

Vi har idag hjälpt tusentals medlemmar, alla med individuella besvär, att läka sin tarm, minska symtom och återfå livskvalitet – och vi finns här för att hjälpa dig också.

Varmt välkommen att prova ett medlemskap hos oss – 14 dagar gratis. 🌸

Källhänvisning:

1. World Health Organization. Protein and amino acid requirements in human nutrition. WHO Technical Report Series 935. Genève: WHO; 2007. https://iris.who.int/bitstream/handle/10665/43411/WHO_TRS_935_eng.pdf
2. European Food Safety Authority (EFSA). Dietary reference values for protein. EFSA Journal. 2012;10(2):2557. https://efsa.onlinelibrary.wiley.com/doi/10.2903/j.efsa.2012.2557
3. Wu G, Fang YZ, Yang S, Lupton JR, Turner ND. Glutathione metabolism and its implications for health. Journal of Nutrition. 2004;134(3):489–492. https://doi.org/10.1093/jn/134.3.489
4. Li P, Wu G. Important roles of amino acids in immune responses. British Journal of Nutrition. 2022;127(3):398–402. https://doi.org/10.1017/S0007114521004566
5. Leong A, Goh C. Nutrition and cutaneous wound healing. Clinics in Dermatology. 2021;39(5):752–759. https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S0738081X21002145
6. Calder PC. Feeding the immune system. Proceedings of the Nutrition Society. 2013;72(3):299–309. https://doi.org/10.1017/S0029665113001286
7. Jäger R, Kerksick CM, Campbell BI, m.fl. International Society of Sports Nutrition position stand: protein and exercise. J Int Soc Sports Nutr. 2017;14:20. https://jissn.biomedcentral.com/articles/10.1186/s12970-017-0177-8
8. Bauer J, Biolo G, Cederholm T, m.fl. Optimal dietary protein intake in older people: a position paper from the PROT-AGE Study Group. J Am Med Dir Assoc. 2013;14(8):542–559. https://scispace.com/papers/evidence-based-recommendations-for-optimal-dietary-protein-45bhszwjsa
9. Layman DK, Shiue H, Sather C, Erickson DJ, Baum J. Increased dietary protein modifies glucose and insulin homeostasis in adult women. Journal of Nutrition. 2003;133(2):405–410. https://eurekamag.com/research/003/810/003810021.php
10. Livsmedelsverket. Livsmedelsdatabasen. Version 2024-12-05. https://www.livsmedelsverket.se/livsmedelsdatabasen
11. Ballantyne S. The Paleo Approach: Reverse Autoimmune Disease and Heal Your Body; publicerad 2014.
12. Konijeti GG, Grandhe S, Chandrasekaran A, m.fl. Efficacy of the Autoimmune Protocol Diet for inflammatory bowel disease. Inflammatory Bowel Diseases. 2017;23(11):2054–2060. https://academic.oup.com/ibdjournal/article-abstract/23/11/2054/4791635