• Autoimmun- och immunologisk sjukdom

    Vad är egentligen autoimmun sjukdom, hur uppstår den och vad är det för skillnad mellan autoimmun sjukdom och andra immunologiska sjukdomar som t ex allergi? Vi reder ut begreppen och listar här de vanligaste diagnoserna.

     

    Hjärt- och kärlsjukdom, diabetes typ 2, IBS och sjuklig fetma blir allt vanligare över hela världen. Men framförallt är det en grupp sjukdomar som sticker ut och ökar mer än andra; kroniska inflammationer, allergier och de autoimmuna sjukdomarna. Alltså sjukdomar som rör vårt immunförsvar.

     

    Vi börjar med de autoimmuna sjukdomarna. De senaste 20 åren har en markant ökning skett, både vad gäller antalet människor som drabbas och antalet ”nya” autoimmuna sjukdomar. Denna utveckling sker mest i västvärlden och i synnerhet i de länder som ligger längst bort från ekvatorn. Brist på D-vitamin på grund av det mörka vinterhalvåret är en anledning till detta, överdriven renlighet med färre bakterier – och därmed en fattigare tarmflora –  är en annan.

     

     

    Autoimmun sjukdom och läckande tarm

    Vad är då en autoimmun sjukdom? Så här skriver Karolinska Institutet: Sjukdomstillstånd kännetecknade av produktion av antikroppar som regerar mot ämnen i den egna kroppen.

     

    I dagsläget pågår väldigt mycket forskning kring varför autoimmuna sjukdomar uppstår. Man vet att ärftlighet spelar roll, men något som framhålls allt mer är kopplingen till vad vi äter och dricker. Forskning visar också att autoimmun sjukdom är tätt sammankopplat med läckande tarm.

     

    Läckande tarm uppstår när tarmslemhinnan slits ner och luckras upp av olika partiklar i tarmen. Det kan t ex vara svårsmälta proteiner i vår kost som gluten och mjölkprotein. Det kan också vara mikroorganismer som virus, bakterier eller svamp. Genom mikroskopiska små hål kan sedan partiklar läcka ut i blodet. Det är då som immunförsvaret går till attack och skickar ut antikroppar för att märka dessa ämnen i den egna kroppen och sedan förstöra dem. Då uppstår inflammation. (Läs mer här om läckande tarm) Detta kan alltså vara en av anledningarna bakom autoimmun sjukdom och att se till att läka en läckande tarm är därmed ett väldigt gott råd.

     

     

    Över en miljon drabbade

    Idag räknar man med att minst en miljon svenskar har en autoimmun sjukdom, med ett stort mörkertal. Det finns idag runt 100 diagnostiserade autoimmuna sjukdomar och runt 40 andra immunrelaterade sjukdomstillstånd.

     

    De största grupperna är sköldkörtelsjukdom, crohns, ulcerös kolit, psoriasis, RA reumatoid artrit, multipel skleros (MS) och diabetes typ 1.

     

    Listan på autoimmuna sjukdomar är lång. Här är några fler: Addisons sjukdom, celiaki, psoriasisartrit, Bechterews, ME (kroniskt trötthetssyndrom), fibromyalgi, SLE, alopecia, dermatomyositis, Sjögrens syndrom, graves (struma), myasthenia gravis, myokardit (sekundärt autoimmun), perniciös anemi, hemolytisk anemi, polymyosit, primär gallcirros, sklerodermi, uveit, vitiligo, granulomatös polyangit och autoimmun hepatit, systemisk lupus.

     

    De autoimmuna sjukdomarna delas in i lokala och systematiska. De lokala sjukdomarna ger sig på ett organ i taget. T ex huden vid psoriasis och vitiligo, eller sköldkörteln vid hypotyreos. De systematiska autoimmuna sjukdomarna är däremot inte bundna till specifika organ. Till dessa hör ledgångsreumatism och SLE, kroniska reumatiska sjukdomar som kan som kan drabba flera organ i kroppen.

     

     

    Detta händer i kroppen

    Vårt immunförsvar kallas även immunsystem eller infektionsförsvar. Immunförsvaret har till uppgift att skydda från angrepp av sjukdomsframkallande mikroorganismer som bakterier, virus, svampar och parasiter. Antikroppar är ämnen som markerar var i kroppen dessa angrepp sker. Antikroppar (eller autoantikroppar) produceras i immunsystemet av vissa typer av immunceller. Antikropparna skyddar oss på så vis effektivt mot främmande virus och bakterier. Så långt är ju allting bra! Vi har ett effektivt försvar som vi dagligdags kallar för immunförsvaret.

     

    När främmande bakterier och virus kommer in i kroppen jobbar de här speciella immuncellerna för högtryck med att märka upp dem med en liten flagga i form av antikroppar. Nu vet immunförsvarets övriga celler exakt var fienden finns i kroppen och kan attackera dessa med en enda uppgift: att ”bomba” sönder dem. Detta händer när vi blir sjuka i t ex infektioner som urinvägsinfektion och halsfluss eller vid virusangrepp som influensa etc. Regelrätt krigsföring med målsökande missiler alltså. Men sker detta inne i blodomloppet för att ämnen som inte ska vara där har läckt in och cirkulerar runt runt blir det ju helt fel. Försvaret attackerar då den egna kroppsvävnaden i en väldigt komplicerad process. En autoimmun sjukdom har uppstått.

     

    Autoimmuna sjukdomar är alltså kroniska inflammationer (som aldrig läker helt utan kommer och går i skov). Dessa kan uppstå i hela kroppen. Från hårsäckarna i form av håravfall till svår smärta i tårna i form av reumatisk värk. Sjukdomarna heter olika beroende på var angreppet sker, men principen är densamma: immunförsvaret attackerar den egna kroppen. Forskning visar också att en autoimmun sjukdom kan följas av flera andra. Man kan bli multisjuk.

     

     

    Diagnos autoimmun sjukdom

    Ett enkelt sätt att se om man har en autoimmun sjukdom är att mäta auto-antikropparna i blodet. Förhöjda nivåer av antikroppar kan man sedan koppla till olika inflammationer och på så vis ställa diagnos.

     

    Enligt sjukvården finns det i dagsläget inga behandlingar som gör att patienten kan bli botad.  Det finns däremot läkemedel som kan dämpa immunsystemet på så sätt att de värsta symptomen trycks undan.

     

     

    Skillnad mellan autoimmun- och immunologisk sjukdom

    Det finns mängder av sjukdomar och inflammationer som uppstår på grund av att immunförsvaret sätts ur spel eller överreagerar. Dessa är inte klassade som autoimmuna sjukdomar.

     

    Allergi är en sådan reaktion. Allergi uppstår när kroppens immunförsvar överreagerar på så kallade allergen, eller retande ämnen, i omgivningen. Man kan vara allergisk mot väldigt många olika saker; pollen, pälsdjur, kvalster, mögel, läkemedel och olika födoämnen.  Det finns även ett starkt samband mellan allergi och astma. Allergier, allergisk astma och allergisk rinit (näsans slemhinna) orsakas i regel av en annan typ av antikroppar – IgE, IgA och IgG. IgE mäts vid allergiska reaktioner medan IgA och IgG ofta används vid provtagning för intoleranser mot exempelvis födoämnen. Allergier kan, liksom autoimmuna sjukdomar, också gå från en till flera.  Alltså kan man börja med att vara allergisk mot t ex pollen och sedan utveckla flera andra allergier i något som kallas korsallergi.

     

    Andra immunologiska sjukdomar är: eksem/atopiskt eksem, inflammationer i många former, t ex i luftvägar och lungor eller huden i form av rosacea som är en (oftast) kronisk inflammatorisk hudsjukdom.

     

     

    Testa autoimmun kost

    Med autoimmun kost upplever många att symptomen försvinner för gott, både vid autoimmun sjukdom och många andra kroniska inflammationer. Här går man bakvägen och hjälper immunsystemet inifrån och ut istället.

     

    Eftersom läckande tarm tros vara en av de främsta anledningarna till immunologiska sjukdomar är det av största vikt att läka en läckande tarm. Då kan immunförsvaret repa sig och fungera som det ska igen.

     

    Det är viktigt att komma ihåg att man inte blir botad av autoimmun kost. Symptomen försvinner förhoppningsvis men sjukdomen ligger latent (vilande). Därför råder vi att man fortsätter att äta en antiinflammatorisk kost för att inte orsaka t ex läckande tarm igen. En enkel antiinflammatorisk kost är fri från gluten, mejerier och vitt socker. (Läs mer om autoimmun kost och hur den fungerar här.)

     

    När du bestämt dig för att börja med autoimmun kost kan det vara väldigt bra att ingå i en gemenskap där man kan få råd, tips och stöd. I vår medlemsklubb ligger fokus på att stötta medlemmarna kring kost och tillfrisknande. Vi har en unik egen FB-grupp där vi ger enklare kostrådgivning plus att du får mängder av fakta och tillgång till veckomenyer med inköpslistor, AIP-skola med mera.

     

    BLI MEDLEM – 14 DAGAR GRATIS

     

    Lycka till!

    Cecilia Nisbet Nilsson. Lc kostrådgivare och hälsokonsult.

     

    Källor:

    Kidd.P Th1/Th2 balance: the hypothesis, its limitations, and implications for health and disease. Altern Med Rev (2003) Aug; 8(3): 223-46

    Lin R, Zhou L, Zhang J, Wang B. Abnormal intestinal permeability and microbiota in patients with autoimmune hepatitis. Int J Clin Exp Pathol (2015) 8(5):5153–60. [PMC free article] [PubMed]

    Khaleghi S, Ju JM, Lamba A, Murray JA. The potential utility of tight junction regulation in celiac disease: focus on larazotide acetate. Therap Adv Gastroenterol (2016) 9(1):37–49.10.1177/1756283X15616576 [PMC free article] [PubMed] [Cross Ref]

    Fasano A, Shea-Donohue T. Mechanisms of disease: the role of intestinal barrier function in the pathogenesis of gastrointestinal autoimmune diseases. Nat Clin Pract Gastroenterol Hepatol (2005) 2(9):416–22.10.1038/ncpgasthep0259 [PubMed] [Cross Ref]

    Tlaskalova-Hogenova H, Stepankova R, Kozakova H, Hudcovic T, Vannucci L, Tuckova L, et al. The role of gut microbiota (commensal bacteria) and the mucosal barrier in the pathogenesis of inflammatory and autoimmune diseases and cancer: contribution of germ-free and gnotobiotic animal models of human diseases. Cell Mol Immunol (2011) 8(2):110–20.10.1038/cmi.2010.67 [PMC free article] [PubMed][Cross Ref]

    Fasano A. Zonulin, regulation of tight junctions, and autoimmune diseases. Ann N Y Acad Sci (2012) 1258:25–33.10.1111/j.1749-6632.2012.06538.x [PMC free article] [PubMed] [Cross Ref]

    Physiol Rev 87:545-564, 2007. doi:10.1152/physrev.00012.2006 Jack Odle Anthony T. Blikslager, Adam J. Moeser, Jody L. Gookin, Samuel L. Jones and Mucosa Restoration of Barrier Function in Injured Intestinal https://projects.ncsu.edu/project/swine_extension/jodle/OdlepubPDFs/PhysRevBarrierFn.pdf

    http://www.lakartidningen.se/engine.php?articleId=3043

    Kommentarer

    avatar
    1 Kommentarstråd
    1 Svar till kommentarstråd
    0 Följare
     
    Kommentar med flest reaktioner
    Populäraste kommentarstråden
    2 Kommentarens författare
    Swedish PaleoIréne Nyquist Nyligen kommenterat av
    Iréne Nyquist
    Iréne Nyquist

    Det här är mycket intressant! Har diagnos sedan 2013 på MS, har levt relativt nyttigt. Men??? Är drabbad. Har mycket ont i bröstryggen, (ej av MS). Äter mycket värktabletter. Mabthera dropp för MS, 2 ggr/år. Provat Paleokost 30 dagar. (Under vårt tak), ingen förändring. Är det någon idé att prova AIP Swedish Paleo?

    Swedish Paleo

    Hej Iréne! Ja vi tycker absolut att du ska prova på AIP. Vi rekommenderar dock att ge det lite längre tid än 30 dagar, ofta kan man behöva äta enligt AIP i minst 3 månader för att nå resultat. Stort lycka till! 🙂