Vad är autoimmun sjukdom?

Vad är autoimmun sjukdom? Hur får man det och finns det någon hjälp? I den här artikeln går vi igenom hur du själv kan lindra dina symtom vid autoimmun sjukdom och listar de vanligaste diagnoserna.

Hjärt- och kärlsjukdom, diabetes typ 2, IBS och sjuklig fetma blir allt vanligare över hela världen. Men framförallt är det en grupp sjukdomar som sticker ut och ökar mer än andra; kroniska inflammationer, allergier och de autoimmuna sjukdomarna. Alltså sjukdomar som rör vårt immunförsvar.

Vi börjar med de autoimmuna sjukdomarna. De senaste 20 åren har en markant ökning skett, både vad gäller antalet människor som drabbas och antalet ”nya” autoimmuna sjukdomar. Denna utveckling sker mest i västvärlden och i synnerhet i de länder som ligger längst bort från ekvatorn. Brist på D-vitamin på grund av det mörka vinterhalvåret är en anledning till detta, överdriven renlighet med färre bakterier – och därmed en fattigare tarmflora –  är en annan.

Vad är autoimmun sjukdom?

Vad är då en autoimmun sjukdom? Så här skriver Karolinska Institutet: Sjukdomstillstånd kännetecknade av produktion av antikroppar som reagerar mot ämnen i den egna kroppen.

I dagsläget pågår väldigt mycket forskning kring varför autoimmuna sjukdomar uppstår. Man vet att ärftlighet spelar roll, cirka 30 procent beror på ärftlighet, men resten är kopplat till vad vi äter och dricker samt vår livsstil. Forskning visar också att vid samtliga autoimmuna sjukdomar som man tittat närmare på fanns det också en läckande tarm.

Läckande tarm uppstår när tarmslemhinnan slits ner och luckras upp av olika partiklar i tarmen. Det kan t ex vara svårsmälta proteiner i vår kost som gluten och mjölkprotein. Det kan också vara mikroorganismer som virus, bakterier eller svamp. Genom mikroskopiska små hål kan sedan partiklar läcka ut i blodet. Det är då som immunförsvaret går till attack och skickar ut antikroppar för att märka dessa ämnen i den egna kroppen och sedan förstöra dem. Då uppstår inflammation. (Läs mer här om läckande tarm) Detta kan alltså vara en av anledningarna bakom autoimmun sjukdom och att se till att läka en läckande tarm är därmed ett väldigt gott råd.

De vanligaste autoimmuna sjukdomarna

Idag räknar man med att minst en miljon svenskar har en autoimmun sjukdom, med ett stort mörkertal. Det finns idag runt 100 diagnostiserade autoimmuna sjukdomar och runt 40 andra immunrelaterade sjukdomstillstånd.

De största grupperna är sköldkörtelsjukdom, crohns, ulcerös kolit, psoriasis, RA reumatoid artrit, multipel skleros (MS) och diabetes typ 1.

Listan på autoimmuna sjukdomar är lång. Här är några fler:

Addisons sjukdom, celiaki, psoriasisartrit, Bechterews, ME (kroniskt trötthetssyndrom), fibromyalgi, SLE, alopecia, dermatomyositis, Sjögrens syndrom, graves (struma), myasthenia gravis, myokardit (sekundärt autoimmun), perniciös anemi, hemolytisk anemi, polymyosit, primär gallcirros, sklerodermi, uveit, vitiligo, granulomatös polyangit och autoimmun hepatit, systemisk lupus.

De autoimmuna sjukdomarna delas in i lokala och systemiska. De lokala sjukdomarna ger sig på ett organ i taget. T ex huden vid psoriasis och vitiligo, eller sköldkörteln vid hypotyreos. De systemiska autoimmuna sjukdomarna är däremot inte bundna till specifika organ. Till dessa hör ledgångsreumatism och SLE, kroniska reumatiska sjukdomar som kan som kan drabba flera organ i kroppen.

Vad orsakar autoimmun sjukdom?

Vårt immunförsvar kallas även immunsystem eller infektionsförsvar. Immunförsvaret har till uppgift att skydda från angrepp av sjukdomsframkallande mikroorganismer som bakterier, virus, svampar och parasiter.

Antikroppar är ämnen som markerar var i kroppen dessa angrepp sker. Antikroppar produceras i immunsystemet av vissa typer av immunceller. Antikropparna skyddar oss på så vis effektivt mot främmande virus och bakterier. Så långt är ju allting bra! Vi har ett effektivt försvar som vi dagligdags kallar för immunförsvaret.

När främmande bakterier och virus kommer in i kroppen jobbar de här speciella immuncellerna för högtryck med att märka upp dem med en liten flagga i form av antikroppar. Nu vet immunförsvarets övriga celler exakt var fienden finns i kroppen och kan attackera dessa med en enda uppgift: att ”bomba” sönder dem. Detta händer när vi blir sjuka i t ex infektioner som urinvägsinfektion och halsfluss eller vid virusangrepp som influensa etc. Regelrätt krigföring med målsökande missiler alltså. Men sker detta inne i blodomloppet för att ämnen som inte ska vara där har läckt in och cirkulerar runt runt blir det ju helt fel.  Immuncellerna flaggar då upp den egna kroppsvävnaden med autoantikroppar (auto betyder egen eller själv) och signalerar till immunförsvaret att attackera där. En autoimmun sjukdom har uppstått.

Exempel på autoimmuna sjukdomar

Autoimmuna sjukdomar är alltså kroniska inflammationer (som aldrig läker helt utan kommer och går i skov). Dessa kan uppstå i hela kroppen. Från hårsäckarna i form av håravfall till svår smärta i tårna i form av reumatisk värk. Sjukdomarna heter olika beroende på var angreppet sker, men principen är densamma: immunförsvaret attackerar den egna kroppen.

Kroppens alla olika organ kan drabbas:

• Autoimmuna sjukdomar i sköldkörteln heter hypertyreos och hypotyreos, hashimotos och graves.
• Addisons sjukdom uppstår genom en störning i binjurarna och diabetes typ 1 uppstår när immunförsvaret angriper och förstör de insulinproducerande cellerna i bukspottkörteln.
• Huden attackeras vid psoriasis, alopecia (håravfall) och vitiligo (pgimentbortfall).
• Lederna vid reumatoid artrit (RA), psoriasisartrit och sjögrens syndrom.
• Magen och tarmana är under attack vid celiaki, Chron’s sjukdom och ulcerös kolit.
• När nervsystemet drabbas leder det till MS (multipel skleros)

Forskning visar också att en autoimmun sjukdom kan följas av flera andra. Man kan bli multisjuk. Det är exempelvis vanligt att ha en blandning av psoriasis, vitiligo, Chron’s, reumatisk värk och celiaki. Många med autoimmuna sjukdomar lider också av olika sorters allergier.

Finns det medicin?

Ett enkelt sätt att se om man har en autoimmun sjukdom är att mäta auto-antikropparna i blodet. Förhöjda nivåer av antikroppar kan man sedan koppla till olika inflammationer och på så vis ställa diagnos.

Enligt sjukvården finns det i dagsläget inga behandlingar som gör att patienten kan bli botad.  Det finns däremot läkemedel som kan dämpa immunsystemet på så sätt att de värsta symptomen trycks undan.

Vad är allergi?

Det finns mängder av sjukdomar och inflammationer som uppstår på grund av att immunförsvaret sätts ur spel eller överreagerar. Dessa är inte klassade som autoimmuna sjukdomar.

Allergi är en sådan reaktion. Allergi uppstår när kroppens immunförsvar överreagerar på så kallade allergen, eller retande ämnen, i omgivningen. Man kan vara allergisk mot väldigt många olika saker; pollen, pälsdjur, kvalster, mögel, läkemedel och olika födoämnen.  Det finns även ett starkt samband mellan allergi och astma. Allergier, allergisk astma och allergisk rinit (näsans slemhinna) orsakas i regel av en annan typ av antikroppar – IgE, IgA och IgG. IgE mäts vid allergiska reaktioner medan IgA och IgG ofta används vid provtagning för intoleranser mot exempelvis födoämnen. Allergier kan, liksom autoimmuna sjukdomar, också gå från en till flera.  Alltså kan man börja med att vara allergisk mot t ex pollen och sedan utveckla flera andra allergier i något som kallas korsallergi.

Andra immunologiska sjukdomar är: eksem/atopiskt eksem, inflammationer i många former, t ex i luftvägar och lungor eller huden i form av rosacea som är en (oftast) kronisk inflammatorisk hudsjukdom.

Går det att bli frisk?

Med autoimmun kost plockar du bort allt det som kan reta immunförsvaret och lugnar på så vis ner hela systemet. Läckande tarm där partiklar från mat och annat letar sig ut i kroppen tros vara en av de främsta anledningarna till autoimmun sjukdom. När tarmen läker och tarmflorans balans återställs har man sett att immunförsvaret repar sig och fungerar som det ska igen.

Med autoimmun kost upplever många att symptomen försvinner för gott, både vid autoimmun sjukdom och många andra kroniska inflammationer. Här går man bakvägen och hjälper immunsystemet inifrån och ut istället.

Det är viktigt att komma ihåg att man inte blir botad av autoimmun kost. Symptomen försvinner förhoppningsvis men sjukdomen ligger latent (vilande). Därför råder vi att man fortsätter att äta en antiinflammatorisk kost för att inte orsaka t ex läckande tarm igen. En enkel antiinflammatorisk kost är fri från gluten, mejerier och vitt socker.

[expand title=”Källor:”]

Kidd.P Th1/Th2 balance: the hypothesis, its limitations, and implications for health and disease. Altern Med Rev (2003) Aug; 8(3): 223-46

Lin R, Zhou L, Zhang J, Wang B. Abnormal intestinal permeability and microbiota in patients with autoimmune hepatitis. Int J Clin Exp Pathol (2015) 8(5):5153–60. [PMC free article] [PubMed]

Khaleghi S, Ju JM, Lamba A, Murray JA. The potential utility of tight junction regulation in celiac disease: focus on larazotide acetate. Therap Adv Gastroenterol (2016) 9(1):37–49.10.1177/1756283X15616576 [PMC free article] [PubMed] [Cross Ref]

Fasano A, Shea-Donohue T. Mechanisms of disease: the role of intestinal barrier function in the pathogenesis of gastrointestinal autoimmune diseases. Nat Clin Pract Gastroenterol Hepatol (2005) 2(9):416–22.10.1038/ncpgasthep0259 [PubMed] [Cross Ref]

Tlaskalova-Hogenova H, Stepankova R, Kozakova H, Hudcovic T, Vannucci L, Tuckova L, et al. The role of gut microbiota (commensal bacteria) and the mucosal barrier in the pathogenesis of inflammatory and autoimmune diseases and cancer: contribution of germ-free and gnotobiotic animal models of human diseases. Cell Mol Immunol (2011) 8(2):110–20.10.1038/cmi.2010.67 [PMC free article] [PubMed][Cross Ref]

Fasano A. Zonulin, regulation of tight junctions, and autoimmune diseases. Ann N Y Acad Sci (2012) 1258:25–33.10.1111/j.1749-6632.2012.06538.x [PMC free article] [PubMed] [Cross Ref]

Physiol Rev 87:545-564, 2007. doi:10.1152/physrev.00012.2006 Jack Odle Anthony T. Blikslager, Adam J. Moeser, Jody L. Gookin, Samuel L. Jones and Mucosa Restoration of Barrier Function in Injured Intestinal https://projects.ncsu.edu/project/swine_extension/jodle/OdlepubPDFs/PhysRevBarrierFn.pdf

http://www.lakartidningen.se/engine.php?articleId=3043

[/expand]